Spermier tappar kraft av solskydd

2016-09-14 06:00  
Nästa steg för Anders Rehfeld är studier för att se om, och i så fall vilka, uv-filter som finns i sperma och kvinnors fortplantningsorgan. Foto: Kathrine Dahl Hurtigkarl

Nästan hälften av alla godkända uv-filter i solkrämer stör spermiernas funktion. Det konstaterar danska forskare i en nyligen publicerad studie. Effekten kan bli att spermierna inte klarar att befrukta ett ägg.

Runt 10–15 procent av alla par drabbas av ofrivillig barnlöshet. Långt ifrån alla får svaret på varför. Vid det internationella centret Edmarc vid Rigshospitalet i Danmark fokuserar forskarna på faktorer som kan störa mannens fertilitet. Här har forskarna konstaterat att kvaliteten på mäns sperma är sämre i dag än för 70 till 80 år sedan. Frågan är om de kemiska uv-filter som tidigare kopplats till reproduktionsstörningar hos djur kan vara en orsak?

Under ledning av professor Niels Skakkebæck har forskare vid centret därför exponerat donerade mänskliga spermier för 29 olika kemiska uv-filter, samtliga godkända för användning i EU och/eller USA.

Resultatet visar att 13 av filtren påverkar spermier på ett sätt som liknar könshormonet progesteron. Hormonet är en viktig signalsubstans som hjälper spermierna att hitta rätt i kvinnans fortplantningsorgan och tränga in i ägget.

– Konsekvensen kan bli att spermien inte förmår befrukta ägget och att kvinnan inte blir gravid, kommenterar Niels Skakkebæk.

Studien har utförts av läkaren och doktoranden Anders Rehfeld. Han poängterar att testerna ännu bara är gjorda i labbskålar och att de måste utföras i adekvata djurmodeller innan man kan dra några säkra slutsatser när det gäller människor. Samtidigt pekar han på två faktorer som stärker hypotesen att samma sak skulle kunna hända i människor.

– Vi vet att åtminstone fyra av de uv-filter där vi uppmätt effekter kan passera genom huden. Två av dem har uppmätts i högre koncentrationer i blodet än de som gav utslag i studien. Nedbrytningsprodukter från ett har uppmätts i sperma, säger Anders Rehfeld.

– Dessutom har vi fått effekter när vi kombinerat kemikalier i nivåer som var för sig inte påverkat spermierna. Det betyder att ämnena kan ha en påverkan även om de förekommer i väldigt låga koncentrationer.

Var äger effekterna i så fall rum?

– Vi tror att den största effekten är i kvinnan. En av anledningarna är att vävnaderna i de kvinnliga fortplantningsorganen inte är skyddade av någon blodbarriär. Det betyder att de halter som finns i blodet kommer också dit.

Bör par som vill ha barn undvika att använda solkräm med de här filtren?

– Om de känner sig osäkra efter att ha läst vår studie, skulle jag föreslå att de använder solkrämer med fysikaliska filter.

Pauliina Damdimopoulou vid Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper (Swetox) och Karolinska institutet forskar på miljökemikaliers påverkan på kvinnlig fertilitet (se artikel intill).

– Jag tycker studien är jättespännande. De använder ett system som är direkt relevant för människan, mänskliga spermier, och har testat de uv-filter som finns på marknaden på ett systematiskt sätt.

Att uv-filter hamnat under lupp när det gäller påverkan på reproduktionen förvånar inte Matts Olovsson, överläkare vid Kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet.

– Att vissa uv-filter kan ha reproduktionsstörande egenskaper på exempelvis fåglar är inte nytt. Några exponeringsstudier på människor har däremot inte gjorts. Å andra sidan är effekterna i studien ganska påtagliga för en del av uv-filtren så det är väl rimligt att tro att de kan påverka fertiliteten. Men det återstår att visa.

Peter Jansson, på branschorganisationen Kemisk-tekniska leverantörsförbundet, känner igen diskussionen om kemiska uv-filter som potentiellt hormonstörande.

– En sådan här studie kan bidra med ny kunskap men det är viktigt att förstå att den ensam inte räcker som grund för ändrad lagstiftning. För det krävs en säkerhetsvärdering, det vill säga att EU:s oberoende vetenskapliga kommitté (SCCS) undersöker om det finns risk att människor kan ta skada. Labbtester kan ju indikera någonting som inte kommer att ske i kroppen, säger han.

Samtidigt bekräftar Peter Jansson att ett av de utpekade uv-filtren (3-benzylidene camphor) sedan den 18 februari i år inte längre är tillåten i kosmetika eller solskyddsprodukter i EU.

Resultatet av forskarnas studie är publicerat i den vetenskapliga tidskriften Endocrinology.

Kemiskt eller fysikaliskt filter mot uv-ljus

Solskydd innehåller ett kemiskt eller ett fysikaliskt solfilter, eller en kombination av båda.

Kemiska filter består av molekyler som absorberar energin i solljuset och omvandlar den till värme. 27 av de 29 uv-filter som är godkända av EU tillhör gruppen.

Fysikaliska filter är ämnen som reflekterar bort uv-ljuset från kroppen, och hindrar energin att tränga ner i huden. Titandioxid och zinkoxid är godkända som uv-filter i EU.

I första hand rekommenderas kläder som skydd mot solens uv-strålning. Solskyddsprodukter ska bara ses som ett komplement.

De 13 uv-filtren som påverkade i studien

(i fallande ordning)

4-methylbenzylidene camphor (4-BC).

3-benzylidene camphor (3-BC).

Menthyl anthranilate (Meradimate).

Isoamyl pmethozycinnamate (Amiloxate).

Ethylhexyl salicylate (Octisalate).

Benzylidene camphor sulfonic acid (BCSA).

Homosalate (HMS).

Ethylhexyl dimethyl paba (OD-PABA).

Benzophenone-3 (BP-3).

Ethylhexylmethoxycinnamate (Octinoxate).

Octocrylene.

Butyl methoxydibenzoylmethane (Avobenzone).

Diethylamino hydroxybenzoyl hexyl benzoate (DHHB).

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt