Spåren av svarta hål kan ge Nobelpris

2017-09-28 10:19  

En av de hetaste kandidaterna till fysikpriset 2017 är upptäckten av gravitationsvågor. Hittills har Ligo-projektet hittat vågor efter fyra enormt stora händelser som inträffade för flera miljarder år sedan.

(Artikeln är uppdaterad)

Förra året blev många förvånade när Ligo-projektet inte fick Nobelpriset i fysik. Framgången att äntligen kunna detektera gravitationsvågor var en av de senaste decenniernas mest uppmärksammade vetenskapliga bedrifter.

Men upptäckten presenterades i februari, en dryg månad försent för att kunna komma ifråga för 2016 års pris.

Hösten 2015 hade de två Ligo-observatorierna i USA genomgått en flera år lång uppgradering, och nyligen tagits i drift igen med instrument som var mer känsliga än tidigare. Den 14 september registrerades något ovanligt. Under en extremt kort tid, och i extremt litet format, hade en förändring skett i rumtiden.

Efter månader av analyser gick Ligo-projektet ut med nyheten: gravitationsvågor, som förutsågs i Einsteins allmänna relativitetsteori, hade detekterats. En enormt kraftfull händelse när två svarta hål slogs samman 1,3 miljarder år tidigare hade lämnat mycket små spår efter sig i detektorerna.

Läs fler artiklar om Nobelpriset här!

Efter den första gången har Ligo-projektet fortsatt vara framgångsrikt. I september 2017 presenterades den fjärde detektionen, nu med italienska observatoriet Virgo med i samarbetet.

– Något av det viktigaste är att det har skett fler detektioner. Eftersom tekniken har visat sig fungera fortsätter utvecklingen snabbt för att förbättra existerande instrument. Och planering pågår för nya detektorer på jorden och i rymden, säger astrofysikern Maria Sundin, docent i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet.

Inom astrofysiken har Ligo öppnat ett nytt sätt att lära sig saker om universum.

– Vi är fortfarande i inledningsskedet. Men varje nytt instrument som har använts, från det att Galileo använde ett teleskop 1609 till rymdbaserade teleskop som Hubble, har alltid lett till nya upptäckter och gett värdefull ny information, säger Maria Sundin.

En av de tusentals forskare på institutioner värl-den över som är knutna till Ligo-projektet är svenske Carl-Johan Haster. Han verkar vid Kanadas institut för teoretisk astrofysik på Toronto universitet. Carl-Johan Haster arbetar med dataanalys av möjliga detektioner, efter att algoritmer flaggat för intressanta sekvenser.

– Vi tittar på den del av datan vi tror är astrofysiskt viktig, säger han.

Läs mer:

Läs mer: Vilka får Nobelpriset i fysik 2017? Titta i stjärnorna

Ett Nobelpris till dem som grundade Ligo-projektet skulle vara en bekräftelse för satsningen, tror han. Men upptäckten i sig själv är viktigare.

– Den första detektionen var mer betydelsefull än ett Nobelpris.

Vad är det mest spännande med att kunna observera gravitationsvågor?

– Vi kan titta på universum med en ny metod. Gravitationsvågor är känsliga för helt andra fysiska processer än vad den elektromagnetiska strålningen är. En av drömmarna med Ligo var att detektera en supernova, en stjärna som exploderar, säger Carl-Johan Haster.

Om det går att fånga upp gravitationsvågor från en supernova kan det ge helt ny kunskap om en sådan explosion, som inte har varit möjlig att få tidigare genom att enbart ha tillgång till elektromagnetiska signaler.

Vad har det betytt för dig att Ligo lyckades?

– Nu förstår folk mer vad jag håller på med.

Här är de senaste årens pristagare

2016: David Thouless, Duncan Haldane och Michael Kosterlitz för ”teoretiska upptäckter av topologiska fasövergångar och topo-logiska materiefaser”.

2015: Takaaki Kajita och Arthur McDonald för ”upptäckten av neutrinooscillationer, som visar att neutriner har massa”.

2014: Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura för ”uppfinningen av effektiva blå lysdioder vilka möjliggjort ljusstarka och energisnåla vita ljuskällor”.

2013: François Englert och Peter Higgs för teorin om hur partiklar får sin massa, i och med den teoretiska upptäckten av Higgspartikeln som senare bekräftades vid Cern-laboratoriet.

2012: Serge Haroche och David Wineland för ”banbrytande experimentella metoder som möjliggör mätning och styrning av enstaka kvantsystem”.

Källa: Nobelprize.org

Då tillkännages Nobelprisen

Medicin eller fysiologi: Måndag 2 oktober.

Fysik: Tisdag 3 oktober.

Kemi: Onsdag 4 oktober.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt