Smartare transporter mål i FoU-projekt

2017-08-29 06:00  

När Ny Teknik sammanställde årets FoU-liga noterade vi en tydlig trend i många branscher: satsningarna på hållbarhet.

På ett labb i Västerås vilar ett par stora plåtlådor på varsitt plintpar. Kablar i olika färger och storlekar hänger från lådorna. De är en testuppställning av strömriktare, utrustade med styrelektronik och krafthalvledare i kiselkarbid. Strömriktarna är en del av nästa generations elektriska drivsystem avsedda för allt från tunnelbane- till höghastighetståg. Vid årsskiftet ska tekniken testas på ett tunnelbanetåg i Stockholm.

– Det här är hjärtat i drivsystemet, säger Ganesh Chandramouli, projektledare för utveck- lingen hos tågtillverkaren Bombardier.

Symboliken stannar inte där: den nya tekniken ska bidra till mer energieffektiva transporter – och just energibesparingar, miljö och hållbarhet och omställning till fossilfrihet är en trend som märks tydligt i årets FoU-liga.

Läs mer: Fordonsteknik fortsätter ge nya FoU-jobb

Förutom Bombardier har hållbarhet blivit alltmer angeläget för bolag som Volvo Cars, Scania, Alten, Nevs, Akzo Nobel och SCA.

– Jag är inte förvånad, säger Rémy Kolessar, avdelningschef för enheten forskning och innovation på Energimyndigheten.

– Hållbarhet, klimat och miljö är inte längre ett sätt att profilera sig utan har blivit mainstream. I dag är det till och med en överlevnadsfråga för företagen. Man kan inte erbjuda marknaden lösningar som inte är hållbara.

Varför har det blivit så?

– Det finns tydligare politiska inriktningar och en ökad medvetenhet. På lång sikt har vi Parisavtalet och flera nationella energi- och klimatpolitiska mål. På kort sikt kan vi till exempel kolla på transportsektorn där det nu finns ett antal krav. De kraven går inte att möta med bara stegvisa förbättringar.

Rémy Kolessar medger att utvecklingen tagit ordentlig fart de senaste två åren. Då tycktes inställningen bland svenska bolag vara att, som han uttrycker det, ”det räckte att skruva på någon mutter”. Jämför det med Volvo Cars utspel tidigare i sommar, då biljätten deklarerade att deras flotta från och med 2019 skulle drivas helt eller delvis av el.

– Volvo hade kanske inget annat val för att kunna möta utsläppskraven. Då räcker det inte bara att trimma sina dieselbilar. Samtidigt är signalvärdet här jätteviktigt. Det påverkar andra företag, säger Kolessar.

Ett av Energimyndighetens fokus är att identifiera de miljösatsningar som kan ha störst effekt. Och det torde vara svårt att hitta ett forskningsprojekt med mer om-störtande potential – åtminstone vad gäller svenska utsläpp – än Hybrit.

Läs mer: ”Stora FoU-satsningar på ny fordonsteknik”

Hybrit är en gemensam satsning av bland andra LKAB, SSAB och Vattenfall för att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin. Projektet är unikt i sitt slag och går ut på att ersätta kol med vätgas. Rémy Kolessar tror att det kan bli verklighet allra tidigast om tio år.

– Men då kan det bli i princip koldioxidfri produktion.

Energikoncernen Vattenfall är delaktig i flera FoU-projekt för att få ned koldioxidutsläppen från svensk industri. Projekten är inte så stora än, men har potential: de parter som är med – förutom redan nämnda SSAB och LKAB – är Cementa och Preem, som tillsammans står för 70 procent av koldioxidutsläppen från svenska industrianläggningar.

Omställningen av samhället mot fossilfritt och klimatneutralt präglar numera alla FoU-projekt hos Vattenfall.

– Tidigare var vi engagerade i fossil forskning och utveckling. Det är vi inte alls nu. I dag har vi inget FoU-projekt som inte har en miljö- och hållbarhetsaspekt, säger Helle Herk-Hansen, miljöchef på Vattenfall.

Herk-Hansen har arbetat på Vattenfall sedan 2006, och varit miljöchef sedan 2012. Hon ser en stor förändring när det gäller vilken FoU som Vattenfall och andra företag satsar på. Utvecklingen har snarare drivits på av ambitioner allmänt i samhället än av regleringar, enligt Helle Herk-Hansen. Det har också skett en teknikutveckling som driver på utvecklingen, menar hon.

Avgörande för vilken forskning och utveckling företag satsar på är dock om det är ekonomiskt intressant.

– I slutänden beror framgången för våra FoU-projekt på kundernas efterfrågan. Vi har en förväntan att vi går mot ett klimatneutralt samhälle. Om man inte är med har man ingen lönsamhet om några år, säger Helle Herk-Hansen.

Enligt Rémy Kolessar på Energimyndigheten är det inte bara de stora bolagen som snappat upp det här. Även de små- och mellanstora svenska företagen (SME) är redo att ta ett miljöansvar.

– Från 2012 och fram till nu har vi mer än dubblerat antalet SME-företag vi ger stöd. De ser att det finns potential inom området. Jag tror att ett företag som Tesla har visat att det går att komma in och bli stora.

Tesla har nyligen börjat sälja solcellspannor – en teknik som även flera svenska bolag utvecklar egna versioner av. Tesla har byggt en batterifabrik – och Sverige, med flera andra europeiska länder, ser ut att följa efter.

– För två år sedan hade ingen tänkt på att vi kanske skulle ha en batterifabrik här. Och när det gäller solceller ligger Sverige långt fram i utvecklingen av nästa generations solcellsteknik, säger Rémy Kolessar.

Forskningsinstitut utanför listan

På Ny Tekniks lista finns enbart företag med. Men en del av industrins forskning och utveckling sker i samarbete med forskningsinstituten.

Institutet Rise är en stor aktör, med 2 200 anställda, och över 100 testbäddar och demonstrationsanläggningar.

Våra tjänster inom exempelvis teknisk utvärdering och certifiering hjälper små och stora företag att komma snabbare till marknaden eller utvecklas på nya, säger kommunikationsdirektör Yvonne Näsström.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt