Släktforskning kan lösa dubbelmord: ”Större revolution än fingeravtrycket”

2020-06-09 09:44  
Anders Ahlgren/SvD/TT, Lasse Hejdenberg/TT

Det uppmärksammade dubbelmordet i Linköping har gäckat polisen i 16 år. Nu har en man anhållits efter att polisen hittat honom via släktforskningsdatabaser.

Mannen, som är i 40-årsåldern, greps i Linköping på tisdagsmorgonen och är nu anhållen på sannolika skäl misstänkt för dubbelmordet. Han har erkänt brottet i förhör, uppger hans advokat Johan Ritzer för TT.

– Jag har precis träffat min huvudman i arresten och det har hållits ett förhör. Vad jag kan säga i nuläget är att hans inställning är att han erkänner att han tagit livet av den här pojken och den här kvinnan, säger Johan Ritzer.

Advokaten säger att han förväntar sig att det kommer att bli en häktningsförhandling så snart som möjligt.

TT: Hur mår din klient?

– Under omständigheterna okej, säger Ritzer.

Det var strax före klockan åtta den 19 oktober 2004 som en pojke gick längs Åsögatan i Linköping. Han var åtta år gammal, och på väg till skolan. Plötsligt blir pojken attackerad bakifrån, knivhuggen med stor kraft ett stort antal gånger. Han dör på platsen. Strax därefter blir även en 56-årig kvinna som är på väg till jobbet attackerad. Även hon våldsamt, med många hugg. Sedan släpper gärningsmannen kniven och går därifrån.

Gärningsmannen lämnade, förutom kniven, spår i form av blod och hårstrån. I ett tidningsställ på Djurgårdsgatan hittas senare hans blodiga mössa. Men trots den säkrade bevisningen och stora polisinsatser har brottet inte kunnat lösas.

Mannen som nu har anhållits kommer från Linköpingstrakten, enligt Åklagarmyndigheten. Han hittades med hjälp av släktforskning.

Läs mer: ”Revolver-Harry” lade grunden till den svenska kriminaltekniken

Polisen i Linköping har anlitat släktforskaren Peter Sjölund för att hitta mannen. De har använt dna-profilen från fynden i närheten av mordplatsen, och sedan sökt i släktforskningsdatabaser för att hitta träffar.

Enligt Dagens Nyheter fick man flera träffar som ledde till släktingar och Peter Sjölund byggde upp ett släktträd som gick tillbaka till 1700-talet och sedan ledde fram till den misstänkte mördaren.

– Det här är en större revolution än fingeravtrycket. Jag tror att det kommer bli en standardmetod i framtiden. Det är så kraftfullt, säger han till DN.

Under tisdagsmorgonen greps och anhölls en man såsom skäligen misstänkt för morden”, skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

Läs mer: Ny dna-metod räddar smutsiga brottsspår

Många svenskar har de senaste åren skickat in sitt dna till kommersiella företag i hopp om att få veta mer om sitt genetiska ursprung, eller kanske för att hitta en avlägsen släkting i USA.

Men dna-databaserna har också blivit ett viktigt verktyg för polisen, som kan använda dem för att lösa grova brott.

En lagändring som trädde i kraft i början av 2019 gör det möjligt för polisen att göra så kallade familjesökningar, där dna-spår använts för att hitta möjliga släktingar till den som dna-spåret kommer ifrån.

Bevisvärdet kan variera

Och det är precis vad polisen i Linköping gjort – vilket alltså lett fram till att en misstänkt person anhållits på tisdagen.

– Det är helt fantastiskt att forskning och framsteg som görs inom dna-profilering kan leda till nya gripanden, säger Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet.

Det gäller fallet där en åttaårig pojke och en 56-årig kvinna knivmördades i oktober 2004. Den som låg bakom dubbelmordet lämnade spår efter sig i form av blod och hårstrån, men brottet kunde inte lösas då.

TT: Hur tillförlitliga är dna-spår när det kommer till brottsutredningar?

– Det går inte alls att uttala sig om utan att veta vilket typ av dna de har fått fram. Har de hittat matchande profiler av kärn-dna är bevisvärdet högre än om de analyserat mitokondrie- eller y-kromosom-dna. Men har de kunnat analysera hela arvsmassan blir bevisvärdet väldigt högt, säger Marie Allen.

”Kan lösa brotten”

I ett pilotprojekt beslutade polisen i Linköping förra året att skicka dna-profilen från gärningsmannen till inledningsvis två kommersiella dna-databaser – Gedmatch och Family tree. Den senare är en av de mest använda bland svenskar.

Att använda sig av släktforskningsdatabaser kan vara ett effektivt sätt att få ny information i fall där man inte fått någon matchning mot dna-registret med fällda brottslingar eller släktsökning i den databasen, enligt Marie Allen.

– Det kan vara en väldigt informativ väg att gå. Nya strategier och metoder inom kriminalteknik kan på detta sätt ge ny information till brottsutredningar och till och med lösa dem, säger hon.

Genom sajten Gedmatch greps till exempel mannen som misstänks vara seriemördaren "Golden State Killer" (Golden State-mördaren) 2018. Mannen, som är i 70-årsåldern nu, misstänks för en lång rad mord och våldtäkter i Kalifornien på 1970- och 80-talet och hittades till slut via en dna-träff på en släkting.

Bakgrund: Dubbelmordet i Linköping

Klockan är strax före åtta, den 19 oktober 2004, och gatubelysningen på Åsgatan i Linköping har precis släckts när en åttaårig pojke kommer gående, på väg till skolan.

Plötsligt blir han knivhuggen bakifrån, med stor kraft, ett stort antal gånger. Han dör där, på den blöta marken.

En 56-årig kvinna som är på väg till jobbet, blir även hon attackerad, våldsamt och med många hugg. Sedan släpper gärningsmannen kniven och går därifrån, förmodligen via en mindre gata och sedan över den på morgonen ganska hårt trafikerade Djurgårdsgatan. En teori är att han vänder in i parken, till Trädgårdsföreningen, går mellan några hyreshus och sedan korsar Djurgårdsgatan igen, längre ner. Där, i ett tidningsställ utanför Ica, hittas senare hans blodiga mössa och blodiga fingeravtryck. Förmodligen trodde mördaren att han slängde sakerna i en papperskorg

TT / Ny Teknik

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer