Så gick Sveriges första autonoma "fejkblodsleverans"

2019-07-13 18:44  

33-bolaget Everdrone gjorde i dag det ingen tidigare har gjort i Sverige – lät en drönare lyfta, flyga och landa helt autonomt i urban miljö.

I korridoren med utsikt mot en liten innergård på Mölndals sjukhus söder om Göteborg rullas patienter med jämna mellanrum förbi det samlade pressuppbådet. Patienterna hade nog inte räknat med att det i sjukhusvistelsen skulle ingå att få bevittna Sveriges första helt autonoma drönarleverans i urban miljö.

På en uppställd skärm i korridoren sänds en videoström från drönaren som befinner sig på Sahlgrenska universitetssjukhuset cirka 4 kilometer bort från Mölndals sjukhus. Den är lastad med tre provrör innehållandes en röd vätska som ska likna blod.

Flygningen görs för att demonstrera de tekniska och regulatoriska möjligheterna för transporter med drönare inom hälso- och sjukvården. Företaget bakom tekniken heter Everdrone. Det placerade sig i våras på Ny Tekniks och Affärsvärldens 33-listan, som listar Sveriges hetaste teknikstartups.

"Kamerasystemet skulle kunna misstolka något"

Strax innan drönaren lyfter frågar Ny Teknik Everdrones vd Mats Sällström vad han är mest nervös för.

- Att något kommer in i luftrummet som gör att drönaren gör en nödlandning. Men rent tekniskt känns det bra, säger han.

Om något går fel, vad skulle det i så fall vara?

- Kamerasystemet skulle kunna misstolka något när drönaren går ner för landning. Men det är bara vid ett fåtal gånger det har inträffat. Vi har gjort över 10 000 landningar i laboratoriet och utomhus, säger Mats Sällström.

Plötsligt visar skärmen hur drönaren lyfter från sin uppställningsplats och börjar stiga uppåt. Den fortsätter tills den når cirka 70 meters höjd. Därefter sätter den fart mot Mölndals sjukhus med en hastighet på 50 kilometer per timme.

Rutten är inte helt spikrak utan följer skogs- och grönområden i så stor utsträckning som möjligt, av säkerhetsskäl. Drönaren, en DJI S900, väger cirka 8 kilo med den extra utrustningen som krävs för att flyga autonomt och mäter en meter i diameter.

Uppkopplad mot 17 av 22 GPS-satelliter

Skärmen slår över till kartläge och farkosten visas nu bara som en liten pil som rör sig längs rutten. Kilometersiffror med tillhörande riktningsangivelse visar var i närheten det finns andra flygfarkoster. Drönaren har en transponder som sänder ut positionen och kan ta emot och visa andra flyfarkosters transponderinformation. Närmsta luftburna medtrafikant tycks befinna sig ett par mil västerut för tillfället.

En annan siffra visar antalet GPS-satelliter som drönaren är uppkopplad mot. 17 av 22, säger systemet. Det innebär god precision. Uppe på 70 meters höjd finns varken träd eller hus som ställer till det. Här flyger drönaren helt och hållet på informationen från navigationssatelliterna, även om det underliggande kamerabaserade navigationssystemet fortfarande är aktivt och registrerar omgivningen.

- Ifall någon plötsligt har satt upp en byggkran eller ett vindkraftverk så kommer drönaren att upptäcka det och undvika kollision, säger Mats Sällström.

5 GB data i minuten

Det är i det kamerabaserade navigationssystemet tyngdpunkten i Everdrones teknik finns. Sju stycken stereokameror kallade Realsense från Intel sitter monterade runt om och undertill drönaren. Informationen från respektive kameraenhet vävs ihop av Everdrones algoritmer och bildar en högupplöst tredimensionell bild av verkligheten som drönaren använder för att navigera. Sensorerna genererar 5 gigabyte data i minuten som behandlas lokalt med hjälp av ett kraftfull Intel Nuc-dator.

Skärmen i sjukhuskorridoren visar att farkosten närmar sig Mölndals sjukhus. Innergården som den ska landa på är omgiven av höga väggar. Här nere är inte GPS-signalen tillräckligt bra för att kunna precisionslanda med. I ett typfall kanske bara 5 av 22 satelliter kan nås, vilket ger en felmarginal på tiotals meter.

Landningsmarkör döljer hemligheter

När drönaren nått positionen den har blivit instruerad att landa på minskar den höjden från 70 till 20 meter. På innergården finns en landningsmarkör placerad, cirka 1x1 meter stor och utformad som en rudimentär QR-kod. Den är dock patentsökt och får inte fotograferas, meddelar Everdrone.

20 meter över marken slår drönaren om från GPS till kamerabaserad navigering och börjar sakta sänka sig ner mot markören samtidigt som den kontinuerligt skapar sig en bild av omgivningen. På gården står en medarbetare med fjärrkontroll i handen men vi blir garanterade att han inte på något vis påverkar färden utan enbart finns där för att ta över kontrollen om något går fel.

Mats Sällström kan andas ut

Efter att drönaren försiktigt landat exakt på sin tänkta plats och lasten symbolist lämnats över till Marie Löfgren, servicechef inom Västra Götalandsregionen, kan Mats Sällström andas ut.

- Nu har vi precis utfört Sveriges första autonoma och urbana fejkblodsleverans!

Tillståndet att genomföra flygningen fick Everdrone av Transportstyrelsen bara ett par veckor tidigare. Utvecklingen på området påminner om den som fordonsindustrin genomgår just nu, med självkörande bilar. Även i det fallet är det Transportstyrelsen som lämnar tillstånd för försöksverksamhet.

- Vi har haft en lång och bra dialog med Transportstyrelsen och har jobbat hårt på att förfina navigationssystemet. Det räcker inte att det tolkar omgivningen rätt i 99 procent av fallen. Precis som inom bilindustrin måste vi även klara av ytterligheterna. Det måste alltid funka, säger Maciek Drejak, teknisk chef och medgrundare av Everdrone.

"En sådan här provflygning är viktig"

Huruvida det faktiskt blir några drönarleveranser av blodprover mellan sjukhus i Göteborg återstår att se. Färden tog cirka 8 minuter och 40 sekunder men kan optimeras till 5 vilket är ungefär dubbelt så snabbt som det tar att köra sträckan med bil.

Caroline Damgaard är projektsamordnare på Innovationsplattformen VGR, en organisation som syftar till att knyta ihop innovatörer och vårdgivare. Hon påpekar att fokus under projektets gång har förflyttats från tidsvinst till redundans, det vill säga att drönaren utgör en alternativ transportmöjlighet om bilen till exempel inte kommer fram.

- En sådan här provflygning är viktig för att visa för vårdpersonalen att tekniken är säker och fungerar, säger hon.

Marie Löfgren, chef på enheten Regionservice som ombesörjer bland annat blodprovstransporter, konstaterar att projektet nu är avslutat för deras del. Hon vågar inte gissa vilken vårdverksamhet inom regionen som först kommer att börja använda drönare i den dagliga verksamheten.

- Nu är det öppet för de enheter som anser sig ha behovet att via Innovationsplattformen VGR söka bidrag för att använda det i verksamheten, säger hon.

Ambitionen skapa intäkter i år

Everdrone har utvecklat sitt navigationssystem i två och ett halvt år nu. Ambitionen är att börja generera intäkter redan under detta år, men då förmodligen i form av försäljning av ett demonstrationssystem. En mer komplett produkt kan bli klar om ett till två år men kan mycket väl bli i formen "drönare som en service", menar Mats Sällström.

Fakta: Everdrone

Grundades 2016 av Maciek Drejak och Mats Sällström.

Maciek Drejak ligger även bakom appen Sleep Cycle.

Everdrone utvecklar ett navigationssystem för autonoma drönare.

Affärsidén är att licensiera ut systemet till företag som tillverkar drönare.

 

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt