Innovation

På taket finns allt en mikroalg önskar sig

Här odlas alger som kan bli framtidens biobränsle. Henrik Bristav, miljöchef på Umeå Energi, och SLU-forskaren Francesco Gentili besöker testodlingen på taket till värmekraftverket. Foto: Johan Gunséus
Utsikten är milsvid på taket till värmekraftverket utanför Umeå. Här finns gott om ljus för växande mikroalger. Foto: Johan Gunséus
"Sverige är ett paradis för alger. Mycket vatten, inte för varmt och mycket ljus på sommaren", säger SLU-forskaren Francesco Gentili. Foto: Johan Gunséus
650 liter algsoppa cirkulerar runt i en öppen kanal. Algerna matas med koldioxid från värmeverkets rökgaser som leds ner i vätskan. Vattnet, som kommer från reningsverket, ger också näring. Foto: Johan Gunséus
Propellern kommer från kylarfläkten i en Volvo. Den får algerna att cirkulera i en hastighet av cirka 10 centimeter i sekunden. Foto: Johan Gunséus
I algsoppan odlas olika mikroalger som annars växer vilt i Sverige. Foto: Johan Gunséus
Varje dag är skördedag. Francesco Gentili har utvecklat en egen metod för att filtrera och sedimentera ut algerna ur den blaskiga soppan. Foto: Johan Gunséus
De torkade algerna är energirika och kan exempelvis omvandlas till biodiesel. Foto: Johan Gunséus

I ett växthus på kraftvärmeverkets tak matar Umeå Energi alger med rökgaser och avloppsvatten. Här finns Sveriges största satsning på att odla alger till biobränsle.

Publicerad

<p>Intresset för alger är stort. I USA har små innovationsföretag tagit in hundratals miljoner dollar för att omvandla alger till grönt bränsle. Bill Gates och oljejätten Exxon Mobil finns bland finansiärerna. </p> <p>Även i Sverige finns algpionjärer med stora ambitioner. För snart tre år sedan startade Umeå Energi, reningsverket Umeva och SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, ett projekt med finansiering från Energimyndigheten. Målet är att odla alger som ska slå tre flugor i en smäll: minska utsläppen av koldioxid, rena avloppsvatten och tjäna pengar på den energirika algmassan, som exempelvis kan omvandlas till biodiesel.</p> <p>- Vi tror absolut att det kan blir lönsamt på sikt, annars skulle vi inte satsa, säger Henrik Bristav, miljöchef på Umeå Energi. </p> <p>Växthuset är granne med skorstenen på kraftvärmeverkets tak. Utsikten är milsvid. Inget skuggar algsoppan som cirkulerar i en öppen kanal. Här finns allt en mikroalg kan begära:

  • Koldioxid i form av rökgaser som leds ner i vätskan. Samtidigt minskar utsläppen från skorstenen en aning.
     
  • Näring i avloppsvattnet från ett reningsverk. Algerna absorberar kväve som annars bidrar till övergödning i naturen.
     
  • Värme finns i överflöd i ett värmekraftverk.

Prova Ny Teknik – 49 kr
för 1 månad


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här