Omkodade celler ska skona försökskaniner

2012-12-17 07:55  
Om Anna Forsbys metod godkänns kan det vara slutet på plågsamma ögonförsök på kaniner. Foto: Jörgen Appelgren

Svider kemikalien i ögat? I flaskor på Stockholms universitet finns celler som ger besked utan att kaniner behöver få ämnet droppat i ögat.Vid årsskiftet inför EU hårdare regler för djurförsök.

– Metoden är väldigt lovande. Den reagerar på olika kemikalier som svider eller irriterar ögat, säger Anna Forsby, docent vid Institutionen för neurokemi på Stockholms universitet.

Cellerna kommer ursprungligen från en människas cancertumör, men Anna Forsby och hennes medarbetare har lyckats föra in dna-sekvensen som kodar för en viss smärtreceptor. När ett irriterande ämne droppas på cellerna så aktiveras smärtreceptorn. Kalciumjoner strömmar in i cellen som börjar fluorescera, vilket kan avläsas i ett instrument.

Metoden, som har utvecklats under nästan tio år, har testats i samarbete med kosmetikatillverkarna L’Oréal och Johnson & Johnson. Hittills har cellerna reagerat på önskat sätt för ett 40-tal schampo- och tvålprodukter samt för cirka 20 olika kemikalier.

Anna Forsby vill testa ytterligare 20 kemikalier innan hon ansöker om godkännande hos Ecvam, Europeiska centret för validering av alternativa metoder. Om metoden godkänns tror hon att chanserna är goda att plågsamma ögon­irritationstester på kaniner kan upphöra helt.

På labbet i Stockholm finns även cellodlingar som ska avslöja om ett ämne är skadligt för cellerna i hjärnan. Neurala stamceller från en mushjärna odlas så att de utvecklas till en blandning av olika nervceller. Målet är att ersätta råttor och möss som i dag används för sådana tester.

Många forskargrupper runt om i världen försöker ersätta djurförsök med cellmodeller eller datorsimuleringar. Att djur ska slippa lidande är en stor drivkraft. Djurförsök är dessutom dyrt, och det kan vara svårt att säga hur människokroppen reagerar på samma ämne.

– Djur är inte människor. Om man lyckas med humana cellodlingar så kan de förhoppningsvis bli en bättre metod, säger Jenny Fernebro på Vetenskapsrådet, som delar ut cirka 14 miljoner kronor årligen till forskning om alternativa metoder till djurförsök.

Hon ser ett ökat intresse för alternativa metoder när nya regler för djurförsök införs vid årsskiftet. Men att helt ersätta djurförsök tror hon blir svårt. Människokroppen är komplex, och kemikalier kan påverka organen på sätt som cellodlingen missar.

Anna Forsby är av samma åsikt.

– Jag tror aldrig att djurförsök kommer försvinna helt i exempelvis läkemedelsforskningen. Men de kan minska kraftigt, säger hon.

Nya EU-regler stärker djurskyddet

Den 1 januari ­träder ett nytt EU-­direktiv i kraft som stärker skyddet för försöksdjur.

Syftet är att djurförsök ska ersättas, begränsas och förfinas.

I Sverige användes 501 457 försöksdjur år 2008, enligt EU:s definition: 200 000 möss, 200 000 fiskar och 50 000 råttor. Övriga 50 000 är av en mängd olika arter.

Totalt användes cirka 12 miljoner försöksdjur i EU år 2008.

Drygt 80 procent var gnagare och kaniner.

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt