Innovation

Ny kriminalteknik kan ge svar i Palmeutredningen

En kanyl låg kvar i blodpölen efter upplivningsförsöken på statsminister Olof Palme på Sveavägen i Stockholm strax efter midnatt den 28 februari 1986. En blomma hade också hunnit läggas på platsen av någon under natten. Foto: Björn Elgstrand / TT
Lena Klasén. Foto: Polisen
Liselotte Nielsen Sundberg. Foto: Polisen
En kanyl låg kvar i blodpölen efter upplivningsförsöken på statsminister Olof Palme på Sveavägen i Stockholm strax efter midnatt den 28 februari 1986. En blomma hade också hunnit läggas på platsen av någon under natten. Foto: Björn Elgstrand / TT
Statsminister Olof Palme bar denna skjorta kvällen då han sköts till döds på öppen gata i Stockholm den 28 februari 1986. Foto: Polisen
Den 1 mars visar polisinspektör Bo Larsson upp en grovkalibrig kula som hittats på trottoaren på andra sidan Sveavägen. I mitten av 80-talet befann sig dna-tekniken i sin linda. I dag hade polisen inte hållit kulan i sin hand utan handskar. Foto: Gunnar Lundmark / SvD / TT
Dåvarande länspolismästaren Hans Holmér håller upp en bild på en pistolkula under en presskonferens i polishuset i Stockholm den 2 mars 1986. Revolvern har antagits vara en Smith&Wesson 357 Magnum, men andra revolvrar kan ge liknande spår, bommar, på kulorna. Foto: Lars Hedberg / TT
Den kula som dödade statsminister Olof Palme var, enligt länspolischefen Hans Holmér, av en ovanlig modell. Den 3 mars 1986 sa han att det handlade om "Winchester 357 Magnum Metal Piercing", en ammunition som specialgjorts åt den amerikanska motorvägspolisen Highway Patrol. Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT
Hans Holmér visar upp en revolver på en presskonferens efter mordet för 30 år sedan. Foto: Pressens Bild
Spaningsledaren Dag Andersson, förundersökningsledaren Kerstin Skarp och Palmegruppens chef Hans Melander beskrev på torsdagen läget i Palmeutredningen. ”Man ska komma ihåg hur tiden var, det utbredda Palmehatet, och jag tror att man kan ha det med sig det man tänker på det som hände”, sa Kerstin Skarp. Foto: Kaianders Sempler
Hans Melander, Palmegruppens chef, betonade att andra revolvrar än en Smith & Wesson kan ha använts vid mordet. Foto: Kaianders Sempler
Fyra våningar under jord i Polishuset på Kungsholmen i Stockholm ligger en del av Palmearkivet. Foto: Kaianders Sempler

Kriminaltekniken har revolutionerats sedan Palmemordet. Nu är nya arbetsmetoder – som ansiktsjämförelser och 3d - på väg. Kan de lösa den svåra mordgåtan?

Publicerad

Mycket gick snett ur kriminaltekniskt synvinkel, efter att Olof Palme skjutits till döds på Sveavägen 1986.

Inledningsskedet blev panikartat, enligt Sonny Björk, en av de första kriminalteknikerna på plats, och tidigare vapenexpert i polisens Palmegrupp.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här