Ny dna-metod räddar smutsiga brottsspår

2019-09-06 10:55  

Många dna-spår från brottsplatser går inte att använda för att de är för smutsiga. Forskaren Maja Sidstedt vid Nationellt forensiskt centrum har hittat ett sätt att klara upp fler brott.

Ett mord har skett. Vid brottsplatsundersökningen säkrar kriminalteknikerna spår som kanske kan knytas till en specifik person, och fastställa eller utesluta en misstänkt gärningsman. Men det räcker inte hela vägen. Smuts i proverna gör att dna-analysen blir ofullständig.

I dag kan ett fåtal celler räcka för att identifiera och mångdubbla dna-fragment från en brottsplats och ta fram en dna-profil. Men av de drygt 60 000 dna-spår som Nationellt forensiskt centrum i Linköping varje år får in för analys från olika brottsplatser är många för smutsiga för att ge ett användbart resultat.

– Bland dem som håller på med forensisk analys vet man att jord ger särskilt svåra prover. Man får testa att göra en dna-analys och antingen funkar det eller så funkar det inte, berättar Maja Sidstedt vid Nationellt forensiskt centrum i Linköping.

Läs mer: Dubbelmordet i Linköping blir pilotfall med släktforsknings-dna

Hennes avhandling vid Lunds tekniska högskola handlar om en möjlig lösning.

Annat enzym klarar 48 gånger mer smuts

I labbet kopieras dna-fragment upp för att få tillräckligt mycket dna för en analys. För att vara säker på att kopieringen verkligen har lyckats använder man sedan en ljusmetod med en fluorescerande signal. Tidigare har man inte vetat hur ämnen som humus i jord och hemoglobin i blod får kopieringen att misslyckas, eller vilken effekt de har på den fluorescerande ljussignalen.

Maja Sidstedt har i sin avhandling förklarat mekanismerna bakom störningarna. Hon visar bland annat att man kan tillföra ett protein som binder de förstörande molekylerna. Hon har också identifierat ett enzym som klarar 48 gånger mer smuts, och ett fluorescerande system som inte alls påverkas. Genom att använda alternativen ökar chansen för en lyckad dna-analys.

För att bestämma sådant som hår- och ögonfärg används i dag en analysteknik som kallas massiv parallellsekvensering, MPS. Maja Sidstedt visar i sin avhandling att också denna teknik är känslig för de hämmande ämnena i blod och jord. Även här kan ett protein som binder de förstörande molekylerna vara till hjälp.

Förändrad analysmetod kan gynna fler

Det övergripande målet med Maja Sidstedts avhandling är att lösa fler brott. Men hennes forskning är tillämpbar inom fler områden där smutsiga prover är ett problem, som medicin och livsmedel. Där används dna-analyser bland annat för att undersöka förekomsten av sjukdomsskapande bakterier.

– Inom livsmedel kan det handla om att undersöka en liten mängd dna från hallon för att se om de bär på norovirus eller dna från skinka för att se om de bär på salmonella, förklarar Maja Sidstedt.

Delar av hennes forskning har redan bidragit till förbättrad validering och felsökning av dna-metoder inom den forensiska verksamheten på NFC.

Nationellt forensiskt centrum

Nationellt forensiskt centrum är en nationell avdelning inom Polismyndigheten som har till uppdrag att utföra forensiska undersökningar i brottsmål. De flesta av dessa undersökningar utförs på uppdrag av polis, åklagare och domstol.

NFC bedriver verksamhet i Linköping, Stockholm, Göteborg och Malmö och har drygt 500 anställda.

Källa: NFC

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt