Innovation

Nobelpriset i kemi för Crispr-Cas9 – ”gensaxen”

Foto: Grafik: Jonas Askergren
Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna stod bakom en första avgörande publicering om gensaxen Crispr-Cas9. De mottog Japan Prize 2017. Foto: Japan Prize Foundation
Crispr-forskaren Emmanuelle Charpentier uppmanar till ett stopp för kliniska försök med genredigering av könsceller. Foto: Jörgen Appelgren
Jennifer Doudna, forskare i molekylärbiologi, med en modell av Crispr-Cas9. Foto: UC Berkeley

Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna tilldelas årets Nobelpris i kemi. De får priset för den så kallade gensaxen, Crispr, som har revolutionerat möjligheten att klippa och klistra i arvsmassan med stor precision. Vid tiden för upptäckten var Emmanuelle Charpentier verksam vid Umeå universitet.

Publicerad

Tekniken har betytt mycket för att skräddarsy allt från bakterier till större organismer, så att de exempelvis kan fungera som modeller inom läkemedelsforskning.

Pristagarna har upptäckt ett av genteknikens skarpaste verktyg: gensaxen Crispr/Cas9, skriver Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.

Prova Ny Teknik – 49 kr
för 1 månad


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här