Nobelpriset i kemi 2022 för klick-kemi

2022-10-05 13:13  

Årets Nobelpris i kemi går till Carolyn R. Bertozzi, Morten Meldal och K. Barry Sharpless. De prisas för en enkel form av kemi kallad klickkemi som kan användas för utveckling av läkemedel och material och kartläggning av dna.

– Jag var fullständigt överraskad men nu är jag riktigt riktigt glad och jag gläds åt mina kollegor. Jag har inte hunnit ha kontakt med min familj ännu, säger dansken Morten Meldal till Sveriges Radio.

Årets kemipris handlar om att kunna bygga alltmer komplicerade molekyler. Inom läkemedelsforskningen har det ofta handlat om att på konstgjord väg kunna återskapa naturliga molekyler som har läkande egenskaper, framhåller Vetenskapsakademien.

Men sådana molekylbyggen kan generellt vara tidskrävande och väldigt dyra att få fram.

"Årets kemipris handlar om att inte krångla till det så mycket och i stället utgå från det lätta och enkla. Även om man väljer en enkel väg kan man bygga avancerade och användbara molekyler", säger Johan Åqvist, ordförande i Nobelkommittén för kemi, i ett pressmeddelande.

Svårt att andas

En av de tre pristagarna, amerikanskan Carolyn Bertozzi, är med på telefon under presskonferensen där pristagarna tillkännagavs.

– Jag är överväldigad och sitter här och har nästan svårt att andas, säger hon.

Hon får frågan om hon blev chockad över att bli väckt mitt i natten med den här nyheten.

– Ja. Det är en underdrift. Jag är inte helt säker på att detta är verkligt, men det blir mer verkligt för varje minut som går, säger hon vidare.

Påverka behandlingar

Carolyn Bertozzi får också frågan om vad priset och pristagarnas arbete kan innebära för kemin som område:

– Jag tror att forskningsfältet med bioortogonal kemi och klickkemi fortfarande är i ett inledningsskede, säger hon.

– Jag tror att tillämpning inom bioteknik, inom läkemedelsindustrin och nya sätt att behandla och diagnosticera sjukdomar är områden som kommer att påverkas mycket av klickkemi, vilket de redan har, säger hon vidare.

En annan av dagens pristagare, amerikanen Karl Barry Sharpless, tilldelas sitt andra Nobelpris i kemi (det första fick han 2001). Han var den som satte bollen i rullning. Omkring år 2000 myntade han begreppet klickkemi. Det är en enkel och tillförlitlig form av kemi, där reaktionerna går snabbt och man undviker oönskade biprodukter.

Klickkemins kronjuvel

Därefter presenterade dansken Morten Meldal och Barry Sharpless oberoende av varandra något som kallas den kopparkatalyserade azid-alkyn cykloadditionen – vilket blivit "klickkemins kronjuvel" enligt Vetenskapsakademien.

Det är en elegant och effektiv kemisk reaktion som har fått stor spridning och bland annat används för att utveckla läkemedel, kartlägga dna och skapa mer ändamålsenliga material.

Carolyn Bertozzi tog klickkemi till en ny nivå, enligt Vetenskapsakademien. Hon utvecklade nämligen "klickreaktioner" som fungerar inuti levande organismer.

Detta gjorde Bertozzi för att kunna kartlägga en sorts svårfångade molekyler som finns på cellernas yta, och hon lyckades göra det utan att störa cellernas vanliga kemi.

Reaktionerna utnyttjas nu inom forskningen för att utforska celler och biologiska processer. De har även bidragit bland annat till utvecklingen av mer träffsäkra cancerläkemedel som nu testas hos patienter, skriver Vetenskapsakademien.

 

Artikeln uppdateras.

Fakta: Nobelpriset i kemi

Nobelpriset i kemi har delats ut vid 113 tillfällen mellan 1901 och 2021. Antalet pristagare är 187, varav 7 kvinnor. En forskare, Frederick Sanger, Storbritannien, har tilldelats priset två gånger.

Vid åtta tillfällen delades inget pris ut, 1916, 1917, 1919, 1924, 1933, 1940, 1941 och 1942.

Länderna med flest pristagare: USA 73, Tyskland 34, Storbritannien 33.

Källa: Nobelstiftelsen.

Nobelpristagare i kemi 2022

Carolyn R. Bertozzi, född 1966 (55 år) i USA. Fil.dr 1993 vid UC Berkeley, CA, USA. Anne T. och Robert M. Bass Professor vid Stanford University, CA, USA.

Morten Meldal, född 1954 (68 år) i Danmark. Fil.dr 1986 vid Danmarks Tekniske Universitet, Lyngby, Danmark. Professor vid Københavns universitet, Danmark.

K. Barry Sharpless, född 1941 (81 år) i Philadelphia, PA, USA. Fil.dr 1968 vid Stanford University, CA, USA. W. M. Keck Professor vid Scripps Research, La Jolla, CA, USA.

Källa: KVA

Nobelpriset flera gånger

Följande personer har fått Nobelpriset två gånger:

Marie Curie,  1903 (fysik) och 1911 (kemi)

John Bardeen, 1956 och 1972 (fysik)

Linus Pauling, 1954 (kemi) och 1962 (fred)

Frederick Sanger, 1958 och 1980 (kemi)

Karl Barry Sharpless, 2001 och 2022 (kemi)

Organisationer:

Röda korset, 1917, 1944 och 1963 (fred)

UNHCR, 1954 och 1981 (fred)

Åtta kvinnor har fått Nobelpriset i kemi

Marie Curie, 1935

Irène Joliot-Curie, 1935

Dorothy Crowfoot Hodgkin, 1964

Ada Yonath, 2009

Frances Arnold, 2018

Emmanuelle Charpentier, 2020

Jennifer Doudna, 2020

Carolyn Bertozzi, 2022

Mer om: Nobelpriset

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer