Nobelpriset: ”Gryning för ett nytt slags astronomi”

2017-10-03 13:58 Anna Orring  

Med gravitationsvågor går det att lära sig saker om universum på ett helt nytt sätt.

Tidigare har vi bara kunnat uppfatta universum genom ljusinstrument av olika slag. Men när Ligo-projektet nu har visat att det är möjligt att observera de undflyende gravitationsvågorna öppnar det en ny väg.

– Vi har fått ett nytt verktyg att utforska universum med. Det finns områden i universum vars ljus inte når oss. Så det här är en gryning för en ny slags astronomi, säger Olga Botner, ledamot av Kungliga vetenskapsakademiens kommitté för fysik, samt professor i experimentell elementarpartikelfysik vid Uppsala universitet.

Gravitationsvågor detekterades första gången i september 2015. Sedan dess har ytterligare tre bekräftade detektioner gjorts, alla fyra från enorma sammanslagningar av svarta hål.

Läs fler artiklar om upptäckten av gravitationsvågor här!

Det handlar om att fånga upp enormt små rörelser i rumtiden.

– Om man har en linjal som är 13 000 kilometer lång motsvarar vibrationen en triljondels millimeter. Det är helt fascinerande att det går att mäta något så litet, säger Olga Botner.

Om det här är gryningen, vad kan vi vänta oss framöver att få veta om universum med hjälp av gravitationsvågor?

–  Vi hoppas upptäcka gravitationsvågor från andra källor än svarta hål. Vi skulle vilja se neutronstjärnor, pulsarer – och det avtryck som big bang lämnade efter sig i form av gravitationsvågor, säger Olga Botner.

Här berättar professor Olga Botner mer om vad gravitationsvågor är:

Nu ingår tre observatorier i Ligo-projektet, två i USA och en i Italien. Ytterligare observatorier är planerade, och det sker uppgraderingar i de som redan finns.

– När vi har fyra, fem detektorer kan vi börja peka på objekt, att vågorna kommer från just den galaxen, eller den platsen i universum. Sedan behöver vi också högre känslighet. Jag tror att vi inom kort kommer att se gravitationsvågor av neutronstjärnor och pulsarer. Men vågor från big bang är svagare, det kommer att ta längre tid.

Läs fler nyheter om Nobelpriset här!

Olga Botner var med när årets tre pristagare i fysik ringdes upp omkring klockan 11 på förmiddagen, svensk tid.

– De är väldigt ödmjuka, och alla tre frågade: Jag är väl inte ensam om att få priset? säger hon.

Ett Nobelpris kan som mest delas av tre personer. I Ligo-samarbetet ingår tusentals personer. Nobelkommittén ger priset till hälften till Rainer Weiss, och den andra hälften delas mellan Kip Thorne och Barry Barish.

Rainer Weiss och Kip Thorne var tillsammans med nu avlidne Ronald Drever de tre grundarna av Ligo-projektet 1984, ett samarbete mellan teknikuniversiteten MIT och Caltech i USA. Barry Barish blev ledare för projektet 1994, och den som ”fått projektet i hamn”, som KVA skriver i sin presentation. "Bara genom big science kunde drömmen om det omöjliga förverkligas" skriver KVA.

– De här tre har varit oumbärliga, utan dem hade det inte blivit något, säger Olga Botner.

Nobelpristagare i fysik 2017

Rainer Weiss är född 1932 i Tyskland. Han doktorerade vid Massachusetts Institute of Technology i USA och är sedan dess verksam där. Han är amerikansk medborgare.

Barry C. Barish är född 1936 i USA. Han doktorerade vid University of California och är numera verksam vid California Institute of Technology.

Kip S. Thorne är född 1940 i USA. Han doktorerade 1965 vid Princeton University och är numera verksam vid California Institute of Technology.

Källa: Nobelprize.org

Ligo-projektet

Förkortning av Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory.

Ligo-projektet leds av de tekniska universiteten MIT och Caltech i USA. Över 80 institutioner världen över ingår i ett samarbete.

Två anläggningar i USA: I Hanford, Louisiana samt i Livingstone, Washington.

Ett tredje Ligo-observatorium planeras att byggas i Indien.

Tre systeranläggningar: Virgo i Pisa, Italien, Geo600 i Hannover, Tyskland och Kagra i Hida, Japan (ska vara klar 2018).

Ut i rymden: Lisa är ett planerat rymdbaserat observatorium för att detektera gravitationsvågor. Lisa blir världens största mätinstrument, och består av tre satelliter som placeras på fem miljoner kilometers avstånd från varandra i en liksidig triangel runt jorden. Lisa kommer att kunna upptäcka gravitationsvågor med lägre frekvenser. Drivs av den europeiska rymdorganisationen Esa samt Nasa och beräknas tas i drift på 2030-talet.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt