Neutronkanon på Skåneslätten

2000-11-22 13:00  
Världens starkaste neutronkanon kan komma att byggas i Skåne. Dess kraftiga neutronskurar ska användas för att testa allehanda material.
 
Materialens allra innersta hemligheter kommer att avslöjas av de genomträngande neutronstrålarna.
 
Om tre år fattar EU beslut om var den nya, europeiska neutronkanonen ska uppföras. Förutom i Skåne finns alternativa byggplatser i bland annat Tyskland och Frankrike. Men danska och svenska forskare hoppas att den centrala placeringen vid Öresund, med ett tiotal närliggande universitet, kommer att vara attraktiv även för övriga Europa.
 
Den kvadratkilometerstora forskningsanläggningen kommer att kosta runt tio miljarder kronor att bygga, och den får femhundra fasta arbetsplatser. Varje år kommer anläggningen att besökas av fyra, fem tusen gästforskare. Såväl fysiker och kemister som biologer och materialvetare kommer att utnyttja "European Spallation Source", ESS.
 
Forskarna kommer att använda ESS för att studera allehanda ämnen; alltifrån vanliga konstruktionsmaterial till komplicerade, biologiska molekyler. De nya nanomaterialen, med alla sina märkliga egenskaper, kommer också att kunna genomlysas av neutronstrålarna vid ESS.
 
Neutronflödet vid ESS är oerhört stort. Under några mikrosekunder kommer de korta neutronpulserna att vara flera hundra gånger kraftigare än från dagens starkaste neutronkanon (ILL i Grenoble). Därmed blir analyserna mycket noggrannare, och går mycket snabbare, än hittills. Vidare kan forskarna få ut mer information ur mindre mängd material, vilket är bra då sällsynta och kostbara ämnen undersöks.
 
Tack vare att neutronerna är elektriskt oladdade, och har stor genomslagsförmåga, kan de tränga igenom även tjocka och täta material. Neutronstrålen sprids på ett karakteristiskt sätt under sin färd genom materialet, och genom att mäta spridningen får man en bra bild av hur materialet ser ut, ända ner på atomnivå.
 
I ESS framställs neutronerna genom "spallation", en slags kärnreaktion där olika partiklar skjuts loss från en atom. I detta fall är det protoner, vilka accelererats till hög hastighet, som spränger loss neutroner ur ett strålmål av kvicksilver. Spallation ger väsentligt fler neutroner per atom än fission (vanlig kärnklyvning).

Anders Wallerius

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer