Medelmåttornas revansch

2010-10-14 06:30  

Medelmåttor kan bli lika duktiga som toppteknologerna. Mirakelmetoden heter SI. Nu har den utvärderats i Sverige för första gången.

Det är inte kört för en civilingenjörsstudent med halvtaskiga gymnasiebetyg. Extra grupparbete en gång i veckan för att diskutera och lösa problem från pågående kurser tillsammans med en äldre student gör underverk. Det visar en ny utvärdering av SI-metoden, Supplemental Instruction, som har gjorts på Lunds tekniska högskola. Studietekniken och studiestrategin får en rejäl skjuts av gruppdiskussionerna.

Utvärderingen visar att nybörjarstudenter som är flitiga SI-deltagare i genomsnitt skrapar ihop tolv fler poäng än de andra under första året.

– Detta visar att många kan mer än vad de själva tror. Men det krävs att man övar upp sin förmåga till abstrakt och kritiskt tänkande, vilket är just det som SI-studenterna gör. De slipper vara oroliga för att få sina prestationer bedömda, eftersom det inte finns några vanliga lärare på plats, utan kan på egna villkor reflektera kring sitt eget lärande. Sådan här tyst kunskap stärker också självförtroendet, säger Leif Bryngfors, chef för SI-Centrum vid Lunds tekniska högskola och den som infört SI på skolan.

SI-ledare ska agera bollplank åt studenterna och ställa frågor som får i gång dem, men på ett avspänt sätt, inte som deras lärare. För att det ska fungera riktigt smidigt får de blivande SI-ledarna gå på kurs på Lunds tekniska högskola, som praktiserar SI på samtliga civilingenjörsprogram, liksom på många kurser och program inom humaniora och teologi vid Lunds universitet.

I ett vanligt grupparbete väljer man deltagare som liknar en själv och delar upp arbetsuppgifterna sinsemellan efter vem som passar bäst. En SI-grupp, däremot, är fullständigt heterogen. ”De här skulle jag aldrig ha träffat annars” är en vanlig kommentar, berättar Leif Bryngfors. På så sätt får studenterna en mängd nya och oväntade infallsvinklar och reaktionen blir ”Aha, så där kan man också tänka”. Ledaren strukturerar arbetet och drar in de tysta och håller tillbaka de duktiga, så att det blir en dynamik i gruppen.

– De som är ledare får en fantastisk ledarskapsutbildning, de blir väldigt duktiga, säger Leif Bryngfors och berättar att det är hårt tryck på att få bli SI-ledare på Lunds tekniska högskola. Och på University of Manchester slåss studenterna om det.

– De vet att de som kan sätta SI-ledare i sitt cv blir utvalda i första hand på Pricewaterhousecoopers, som har ett jättestort kontor i Manchester.

Alla typer av studenter deltar i SI-programmet. Men framför allt kvinnor och studenter från familjer utan akademisk tradition lockas.

– Oavsett om en student har toppbetyg eller mindre bra betyg från gymnasiet så tjänar de på att delta på SI-möten. Och ju fler möten en student deltar på, desto bättre blir resultaten på kursen och under första läsåret totalt, säger Joakim Malm i ett pressmeddelande från Lunds tekniska högskola. Han handleder de äldre studenter som fungerar som SI-ledare på skolan.

SI är en amerikansk metod från University of Missouri i Kansas City och har funnits i Sverige sedan 1994, men det har dröjt ända till nu med en utvärdering.

Det var de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna som först hakade på, men metoden passar för alla ämnen. Många kurser och program inom humaniora och teologi vid Lunds universitet använder metoden, utöver Lunds tekniska högskola, som praktiserar SI på samtliga civilingenjörsprogram.

Även Uppsala universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Högskolan i Halmstad, KTH, Chalmers, Linköpings tekniska högskola, Malmö högskola, Mittuniversitetet och Karlstad universitet erbjuder SI-stöd.

Ett drygt dussin gymnasieskolor har också blivit intresserade av den här pedagogiken, liksom även en grundskola. Så fort det handlar om att övergå från ett stadium till högre, som kräver ett nytt förhållningssätt och tänkande.

Elisabeth Vene

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer