Mats Leijons boj fångar vågenergin två gånger

2006-10-17 23:00  
- För att få vågkraften lönsam i Sverige tvingas vi trimma tekniken maximalt, säger Mats Leijon. Foto: Martin Cejie

Forskningen bakom den nya svenska vågkrafttekniken leds av Mats Leijon, professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet. I våras sjösatte han och hans forskargrupp den första våggeneratorn utanför Islandsberg på västkusten. Resultatet är hittills över förväntan.

- Hela systemet fungerade direkt. Nu koncentrerar vi oss på att förbättra det ytterligare, säger Mats Leijon.

För att öka förståelsen för hur bojen rör sig i vågorna ska en övervakningsutrustning installeras på en kobbe och därifrån skicka information till labbet i Uppsala.
- Kan vi teoretiskt beskriva bojens rörelse kan vi också öka effekten. Energin i vågen består både av en vertikal och en roterande rörelse, förklarar Mats Leijon.

Hans koncept för hur vågenergin ska fångas ur havet bygger på många års arbete och tekniska beräkningar. Resultatet är en lösning där en boj med tre meters diameter förbinds med en specialdesignad linjärgenerator som i sin tur sitter fast i en fjäder. På så sätt fås effekt både när bojen rör sig uppåt och nedåt.

I det relativt beskedliga svenska vågklimatet ger varje generator en genomsnittlig effekt på 10 kW. Men i experiment med överlaster har mer än 100 kW uppmätts. Under ett av vårens tester gick till och med linan till bojen av.

För att få högre effekter kopplas ett stort antal enheter ihop i en vågkraftpark. I forskningsanläggningen handlar det om tio våggeneratorer som ska byggas fram till 2009. Projektet finansieras bland annat av Energimyndigheten som i somras beviljade ett anslag på 20 miljoner kronor. Flera företag, däribland Vattenfall, Draka kabel, Vargön Alloys och Göteborgs energi deltar också.

Arbetet med att bygga en andra generator har precis inletts och går allt som planerat ska den sjösättas till våren. Samtidigt bedriver Mats Leijon och hans grupp forskning kring systemets alla övriga delar. Hur ska till exempel den oregelbundna strömmen som alstras i varje generator tas om hand, omriktas och transformeras?
- Där är det en fördel att vi bygger ett system med många moduler. Ju fler aggregat vi kopplar in, desto "finare" ström får vi ut, säger Mats Leijon.

Hur miljön påverkas är en annan viktig del i forskningen. Totalt ska 30 speciella miljöbojar läggas ut för att kartlägga hur växter och djur påverkas.

Enligt Mats Leijon är det uppenbart att vi måste satsa på vågkraft. Trots att Sverige har relativt "dåliga" vågor är potentialen 10 TWh per år.
- För att få vågkraften lönsam i Sverige tvingas vi trimma tekniken maximalt. Det är en stor fördel när vi sedan skalar upp den och använder den på ställen med bättre vågor som utanför norska kusten, säger Mats Leijon.

Marie Alpman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer