Masugnen halverar utsläpp av koldioxid

2010-11-16 23:00  
LKAB ser ut att lyckas med försöken att halvera koldioxidutsläppen från masugnarna. Foto: Scanpix

På LKABs experimentmasugn i Luleå pågår just nu EU-stödda försök som syftar till att halvera koldioxidutsläppen från Europas masugnar. Och det ser ut som om man lyckas.

<p>- Resultaten hittills är över förväntan. Vi har tagit bort 90 procent av koldioxiden i masugnen säger LKABs metallurgichef Mats Hallin. </p> <p>Stålverken i Europa släpper ut ungefär 200 miljoner ton årligen. Totalt svarar stålproduktion för nära en tiondel av världens koldioxidutsläpp. Inom det EU-stödda projektet ULCOS, Ultra Low CO2 Steelmaking har forskare och ingenjörer tagit fram fyra metoder för att minska masugnarnas koldioxidutsläpp. Den som nu provas kallas toppgasåterföring.</p> <p>- Vi samlar upp toppgasen, skiljer av koldioxid och skickar tillbaka kolmonoxid och vätgas in i masugnen. Bara genom den processen sparar man 25 procent av koldioxidutsläppet, i minskad koksanvändning, säger Mats Hallin. </p> <p>LKABs experimentmasugn är ungefär en hundradel av en fullstor, den producerar 35-40 ton stål per dygn. En normal europeisk masugn ligger runt 4?000 ton per dygn, en stor 10 000-11 000 ton per dygn.</p> <p>- Koldioxiden skiljs av med absorptionsteknik, alltså rökgasen behandlas med ett absorberande ämne som binder koldioxiden till sig. Lagrar man sedan ner den avskiljda koldioxiden på ett lämpligt ställe minskar koldioxidutsläppet från själva masugnen med över 90 procent, säger Mats Hallin.</p> <p>De efterföljande processerna i stålverket, exempelvis färskningen av järnet, genererar en del koldioxid, men den totala minskningen blir mellan 60 och 70 procent.</p> <p>Nu ska metoden provas i full skala i stålverket i Florange i Frankrike. Där ska en masugn som producerar 4 000-5 000 ton per dygn förses med toppgasåterföring. Den avskiljda koldioxiden tas om hand och lagras i Lorraine.</p> <p>Totalt kommer det att kosta fem miljarder för investeringen och fem års drift. </p> <p>- Vi hoppas få 60 procent av kostnaden via EU, men den delen är inte klar ännu. Sedan satsar den franska regeringen 800 miljoner, och de nio kärnmedlemmarna i Ulcosprojektet satsar 680 miljoner. Det är åtta stålföretag, bland annat SSAB, plus LKAB.</p> <p>Processen med toppgasåtervinning lanserades i slutet av 1970-talet av den tyske ingenjören och forskaren F Fink. Metoden ansågs då för dyr och fick inte genomslag</p> <p>- Nu hoppas vi att det ska gå jämnt upp. Uppsidan i processen är att man spar kol, i form av koks, i processen. Och koks börjar bli dyrt. Och man slipper förhoppningsvis att betala för utsläppsrätter. På nersidan finns investeringskostnaden och driftskostnaden för att avskilja och lagra koldioxid. Men det är helt avgörande hur dyrt det blir att släppa ut ett ton koldioxid i framtiden, alltså efter 2012 då det nya avgiftssystemet ska träda i kraft, säger Mats Hallin. </p> <p>- Man sparar 1,2-1,3 ton koldioxid per ton producerat råjärn. Om det kostar 20 eller 40 euro per ton är avgörande. Och man spar 50 kilo koks per ton råjärn, koksen kostar 400 dollar per ton, det är 20 dollar man spar.</p>

ULCOS-projektet i siffror

48 företag är involverade.
15 europeiska länder.
 200 forskare.
760 miljoner kronor har investerats.
 Sju år av forskning.
50 procent är målsättning att sänka koldioxidutsläppen i stålproduktionen med, före 2050.

Eddie Pröckl

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt