Anna Lindstrand, överläkare och professor i kliniska genetik, Karolinska institutet. Foto: Rick Guidotti
Foto: Johan Hallnäs/TT
Mer än 20 år efter den första kartläggningen av vår arvsmassa presenteras en ny uppdaterad variant. Tack vare teknikutveckling har man kunnat avläsa delar som tidigare varit dolda.
När en ritning av människans arvsmassa för första gången publicerades under 2003 var det ett enormt framsteg. Då hade en stor skara forskare lyckats ta reda på ordningsföljden av de baspar som bygger upp den mänskliga DNA-strängen. Genkartan har haft stor betydelse för forskare världen över.
Kartläggningen har möjliggjort kunskap om bland annat ärftliga sjukdomar och bidragit till att hitta nya behandlingar. Samtidigt har det varit tydligt att det fattats information. Men trots att flera uppdateringar har gjorts under åren har omkring 8 procent av vårt genom (arvsmassa) mer eller mindre varit höljt i dunkel. Fram till nu.
