Målet: Detaljerade kartor över havens bottnar

2017-06-19 09:36  

Världshavet är djupt, och till stor del outforskat. Nu ska ett internationellt forskarlag skapa högupplösta kartor av världens alla havsbottnar.

Endast 15 procent av havens bottnar är kartlagda med ekolodsteknik. Det brukar sägas att det finns bättre kartor över andra planeter. Nu har ett internationellt projekt startats där målet är att samla och skapa högupplösta bottentopografiska kartor över jordens samtliga havsbottnar till 2030.

– Det handlar om att kartera jordens alla hav, på samma sätt som redan gjorts för allt land, och flera andra planeter, säger Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik vid Stockholms universitet.

Varför är det viktigt med mer kartor över havsbottnarna?

– En användning som många i Sverige kan förstå är vi behöver veta mer om hur en tsunami rör sig i världshaven. Då behöver vi veta hur bottentopografin ser ut. Tsunamins riktning styrs av undervattensryggar även ute på djupa havet, och när den når grundare vatten bestämmer bottentopografin hur den bryter mot kusten, säger han.

Martin Jakobssons huvudområde som forskare är Arktis. En större kunskap om hur havsbotten ser ut där glaciärer möter havet behövs för att förstå hur de kommer att reagera på förändringar av hur havsvattnet cirkulerar.

– Kraftiga trösklar vid fjordmynningar kan skydda en utlöparglaciär mot inflöde av varmare vatten. Samtidig kan avsaknaden av en tröskel gör dem mera utsatta. Havsbotten påverkar vattnets cirkulation i allmänhet, och påverkar hur snabbt förändringar kan ske.

Bristen på detaljerade kartor uppmärksammades också i sökandet efter det malaysiska flygplanet MH370, som försvann 2014. Det saknades högupplösta kartor av sökområdet och ingen visste hur terrängen såg ut flera tusen meter under ytan, om det fanns undervattensberg eller djupa dalar och sprickor.

Kartprojektet, som heter Seabed 2030, ska ledas från fyra center runt om i världen, varav ett vid Stockholms universitet. Sverige ska ha ansvar för Arktis och norra Stilla havet.

En del av arbetet ska gå ut på att koordinera och samla data som redan finns. En annan del är att inspirera och uppmuntra expeditioner och andra aktörer att inhämta med ny data. Redan i dag bidrar till exempel fiskeflottan med mycket information.

Målet är formationer större än 100 meter ska gå att se, att även på världshavets djupaste områden.

– I Östersjön är den upplösningen inget problem. Med modern ekolodsteknik karterar vi med mycket högre upplösning i grunda vatten. Men i haven där det är flera tusen meter djupt är det svårare. Det går att göra från ytan, men då måste man ha de mest avancerade multistråliga ekoloden. De finns installerade endast på moderna forsknings- och mätfartyg, och köra väldigt långsamt, säger Martin Jakobsson.

Med satellitmätningar går det att få en översiktlig bild av världshavens bottnar, med en upplösning på flera kilometer. Men för högre upplösning krävs ekolodsteknik

– Vi hoppas på en explosion av undervattensdrönare, AUV:er. Tekniken kommer att bli mycket viktig i projektet, och flera teknikföretag har visat ett stort intresse.

Redan i dag går det att se formationer på havens bottnar via till exempel Google Earth. Men de kartorna är till 80 procent byggda på interpoleringar mellan ekolodsmätningar, enligt Martin Jakobsson.

Seabed 2030

Projektet leds av organisationen Gebco, General Bathymetric Chart of the Oceans.

Seabed 2030 projektet är ett partnerskap med japanska Nippon foundation, som ämnar bidra med 18,5 miljoner dollar i grundfinansiering, samt av hittills 24 länder, forskningsinstitutioner, organisationer och företag. Sjöfartsverket är en av de organisationer som stödjer Seabed 2030.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt