Ljusmästare kniper Nobelpriset i fysik

2009-10-06 11:02  

Den slängde ut filmen ur kameran och levererar knivskarpa bilder från universum såväl som vår kropp. Idag finns ccd-sensorn i var mans digitalkamera och mobil. Nu belönas männen bakom konstruktionen med årets Nobelpris i fysik. De delar det med forskaren som löste problemet med ljusförluster i fiberoptiska kablar.

Årets Nobelpristagare i fysik var fullständigt otippade, men följer en trend av fysikpris för genombrott som fått stor betydelse för utvecklingen av samhället. Willard Boyle och George Smith vid amerikanska Bell Laboratories skapade gemensamt den digitala bildsensorn, ccd (charge coupled device).

Det var för 40 år sedan, och tanken var inte alls bilder. De anställda tävlade istället om att skapa en ny typ av minne som var bättre än dåtidens ”hype” ; bubbelminnet där data lagrades i form av små magnetbubblor.

Som minne är det idag glömt, istället blev ccd-sensorn hjärtat i många digitala avbildningstekniker. Dagens digitalkamera är bara en av många tillämpningar. De digitala bildsensorerna finns med överallt där foto, film och teve används. I mobiler börjar de idag få konkurrens av kretsar tillverkade i den billigare halvledartekniken CMOS.

De digitala bilderna är som klippta och skurna för överföring via Internet och digitala trådlösa nät. Men internet hade knappast fått den världsomfattande utbredningen om det inte varit för den optiska fibern. Det är här Charles Kao kommer in i bilden.

I början av 1960-talet kom lasern, och med den möjligheten att göra om analog information till snabbt blinkande laserljus (ettor och nollor). Dessutom var den tillräckligt fokuserad för att kunna ledas in i en fiber av glas. Problemet var bara att dämpningen var enormt stor, signalen dog ut efter bara ett tiotal meter. Chales Kao räknade ut att problemet var orenheter i glasfibern, inte ojämnheterna som forskare då ansåg.

Med renare glas i fibern skulle ljussignalerna kunna färdas hundra kilometer utan att helt försvinna.

Idag utgör optiska fibrer själva blodomloppet i vårt kommunikationssamhälle. Utan glasfiber inget internet. I tunna trådar av glas flödar ljusstrålar som bär nästan all telefoni och datatrafik kors och tvärs över världen.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt