Lammet överlever i konstgjord livmoder

2017-04-26 10:47  
Så här fungerar den artificiella livmodern. Foto: The Children’s Hospital of Philadelphia

Det här lammet kommer från en artificiell livmoder. Nu tror forskarna att tekniken ska kunna användas till människor.

Lammet ligger i något som ser ut som en extra stor, förslutningsbar, plastpåse. Det är i själva verket en fullt fungerande artificiell livmoder. Däggdjuret föddes i vad som motsvarar vecka 23 för ett mänskligt foster.

Efter fyra veckor i plastpåsen hade lammet fått päls. Hjärna, lungor och nervsystem hade fortsatt att utvecklas som normalt.

Studien är genomförd vid barnsjukhuset i Philadelphia och resultatet har nu publicerats i Nature Communications. Förhoppningen är att metoden ska kunna användas till för tidigt födda barn, som i dag riskerar att dö eller överleva med svåra sjukdomar eller funktionsnedsättningar.

Efter ett kejsarsnitt har lammet inom ett par minuter placerats i vad författarna till studien kallar en ”biopåse”. En elektrolyt – eller ”artificiellt fostervatten” – transporteras in och ut ur påsen i ett kretslopp. Lammets navelsträng är kopplad till en oxygenator som tillför syre och vädrar ut koldioxid, samt en gasblandare som reglerar halterna av syre och koldioxid. Via navelsträngen tillförs också den näring lammet behöver.

Se film om framgångarna här:

Tanken på att spädbarn ska ligga i en plastpåse likt den här har väckt reaktioner. Men forskarlaget påminner om att den dag tekniken ska användas till människor så kommer de att placeras i en diskret inkubator.

Samtidigt avfärdar de alla spekulationer om att människor – likt de i Aldous Huxleys science fiction-roman Du sköna nya värld – nu kan avlas fram i labb snarare än i biologiska livmödrar.

– Det finns ingen sådan teknik på horisonten. Under den tidiga graviditeten behövs modern, säger Alan Flake, en av författarna, till The Guardian.

Peter Ottsjö

Mer om: Graviditet

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer