Kul idé grundade svenska världsföretaget

2016-11-25 16:11  

En irriterad driftingenjörs banbrytande idéer lade grunden till ett världsföretag. Från en fabrik i Göteborg 1907 har SKF rullat ut till 130 länder.

Där föddes 1876 Sven Wingquist som son till stinsen i Hallsberg. Efter studenten 1894 började han på John Lennings vävskola i Norrköping. Trots det hushållsklingande namnet utbildade skolan ingenjörer för textilindustrin. Två år senare reste den unge Sven Wingquist till USA för att på plats studera textilproduktion och hur fabriker kunde effektiviseras.

När han var 23 år gammal fick Sven Wingquist jobb som driftingenjör i det relativt nybyggda väveriet i Gamlestadens fabriker i Göteborg. Fabrikslokalerna låg ovanpå lerjord, vilket fick golvet att ibland röra sig några millimeter. Det var tillräckligt för att lagren till vävmaskinerna skulle bli överhettade eller helt enkelt skära och gå sönder.

Produktionsstoppen var många och Sven Wingquist blev alltmer frustrerad. När den tyska tillverkare som väveriet brukade beställa kullager från meddelade leveranstider på flera månader fick han nog.

1906 hade han funderat ut en egen lösning på problemet. Sven Wingquists kullagerkonstruktion bestod av två ringar med dubbla rader kulor däremellan. Den yttre ringens insida var sfärisk, vilket tillät kullagret att röra sig i sidled utan att tappa sin funktion.

Genast sökte Sven Wingquist patent, vilket beviljades 1907. Han passade på att snabbt patentera sitt självreglerande, flerradiga, sfäriska kullager i ytterligare tio länder.

Läs mer:

Läs mer: Expertens bästa råd: Skydda dina snilleblixtar

Redan samma år, i februari, grundades Svenska Kullagerfabriken, vars första fabrik byggdes på Säve Strandgata i Göteborg. Gamlestadens fabriker var en stor investerare i sin forne ingenjörs nya projekt. Den allra första ordern på kullager kom i mars från Asea i Västerås.

Under den första tiden besökte Sven Wingquist över 100 företag för att demonstrera sin uppfinning. Många nappade och ville köpa. Redan under 1908 lades beställningar hos SKF för 114 000 kronor, vilket motsvarar nästan 6 miljoner kronor i dagens penningvärde. Då fanns SKF redan med kontor eller agenter i Tyskland, Frankrike, Finland, Schweiz, Belgien, Danmark, Österrike, Italien och Australien.

Expansionen av Svenska Kullagerfabriken gick rasande fort. 1911 etablerades den första utlandsfabriken i Luton utanför London, Storbritannien. 1914 fanns SKF i alla världsdelar efter att ett försäljningsbolag startats i Sydafrika. Åtta år in i företagets existens hade det fabriker, kontor, verkstäder eller agenter i 27 länder.

1919 lämnade Sven Wingquist rollen som vd på egen begäran, men blev styrelseordförande 1938 vilket han fortsatte vara till sin död 17 april 1953. År 1920 sålde SKF för motsvarande nästan en miljard kronor.

SKF har också varit med och lagt grunden till ett annat svenskt storföretag: Volvo. I mitten av 1920-talet drev SKF:s försäljningschef frågan om att starta ett dotterbolag som tillverkade bilar. Det var enligt honom ett sätt för SKF att bättre kunna utveckla kullager för fordon, men också etablera sig i den växande fordonsindustrin.

Läs mer:

Läs mer: Så får Scania idéer att flöda

Företaget döptes efter en av SKF:s kullagermodeller: Volvo. År 1926 tillverkades en försöksserie om tio bilar. 1935 blev Volvo ett fristående företag som börsintroducerades.

Som skäl till SKF:s segertåg över världen, förutom att innovationen i sig var banbrytande, lyfts framför allt två saker fram: förmågan till kontinuerlig vidareutveckling och patentering av nya produkter samt förvärvandet (och säljandet i tid) av andra bolag.

Genom historien har SKF köpt upp en mängd bolag inom mekanisk och elektronisk industri både i Sverige och internationellt. I fjol omsatte SKF-koncernen, som nu finns i 130 länder, 76 miljarder kronor.

3 andra bolag som bygger på innovationer

Melitta

Företaget M. Bentz grundades i Tyskland 1908 av 35-åriga Melitta Bentz, sedan hon uppfunnit ett pappersfilter för kaffe och sökt patent på detta. Enligt historien ville hon försöka göra godare kaffe och testade att lägga ett läskpapper från sonens skrivhäfte i en mässingsbägare där hon gjort små hål i botten. Melitta säljer numera även kaffemaskiner, plast- och aluminiumfolie samt dammsugarpåsar under olika namn. Melitta-gruppen omsätter i dag nära 13 miljarder kronor.

Gambro

Medicinteknikföretag vars ursprung är de första kliniskt användbara konstgjorda njurarna som uppfanns 1961 av Nils Alwall, professor i medicin vid Lunds universitet. Affärsmannen Holger Crafoord startade tre år senare företaget baserat på Alwalls uppfinning. Serietillverkningen inleddes 1967 med dialysatorn ”Ad-modum-Alwall”. Företaget tog namnet Gambro, en förkortning av det ursprungliga svenska företagsnamnet Gamla Brogatans Sjukvårdsaffär aktiebolag. Gambro köptes 2013 av amerikanska medicinteknikjätten Baxter för 4 miljarder dollar.

Lego

Den första varianten av den lilla färgglada plastbiten med nabbar uppfanns på 1940-talet av Hilary Fisher Page, ägare av brittiska Kiddicraft. Men i Ole Kirk Christiansens lilla snickeri- och leksaksfabrik i Billund, Danmark, utvecklades 1958 grundformen vidare till den patenterade Lego-bit som 2000 utsågs till århundradets leksak. 1967 fanns 218 olika bitar i sortimentet (färgvarianter oräknade), i år är det runt 4 200. Lego omsatte 2015 cirka 36 miljarder danska kronor och de anställda motsvarar nästan 14 000 årsarbeten.

Linda Swartz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer