Klartecken för Esrange-satelliter – om regeringen skjuter till halv miljard

2018-01-12 12:23  
Raketuppskjutning på Esrange i Kiruna. Foto: Esrange / TT

En statlig utredning ger grönt ljus för att rymdbasen Esrange i nordligaste Sverige kan skjuta upp riktiga satelliter – om regeringen skjuter till en halv miljard kronor.

– Det är ett positivt underlag som visar att det finns en marknad och efterfrågan, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Hon fick i dag utredningen presenterad för sig tillsammans med närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S). Den är framtagen av det statliga rymdbolaget Swedish Space Corporation (SSC) och föreslår att så kallade minisatelliter kan skjutas upp från rymdbasen öster om Kiruna på kommersiell basis – något som aldrig skett i Sverige tidigare. Satsningen skulle till och med bli lönsam, enligt SSC.

Utvecklingen av minisatelliter har tagit fart de senaste åren. De består av moduler som kan vara cirka en kubikdecimeter stora och kan därmed serieproduceras. De kan också skjutas upp med större precision och med en kortare tid mellan beställning och uppskjutning, vilket är en del av den kommersiella planen, har Stefan Gustafsson, strategichef på SSC, tidigare berättat för TT.

Läs mer: Regeringen: Skicka upp små satelliter

Men att bygga en infrastruktur, bland annat med en betongplatta och ramp som klarar av att skjuta upp satelliterna, skulle kosta 550 miljoner kronor sett tre till fem år fram i tiden.

Varken Hellmark Knutsson eller Damberg vill svara på om det är en summa som regeringen är beredd att skjuta till.

– Det är mycket pengar och man får återkomma i en strukturerad budgetprocess, säger Mikael Damberg.

Men han är positivt inställd till de kalkyler som SSC tagit fram om att affären kan gå att räkna hem ekonomiskt.

På rymdbasen har forskare genom åren gjort en rad rymdforskningsexperiment med sondraketer och ballonger, bland annat för att studera norrsken eller mikrogravitation.

Läs mer: Esrange tror på lönsamhet för minisatelliter

Men minisatelliterna kan exempelvis ge trådlöst internet till människor i fattiga länder och på otillgängliga platser, bidra i klimatforskningen och upptäcka skogsbränder eller oljeutsläpp.

– Det finns andra länder som gör en del satsningar, men Sverige har ett försteg för vi har nästan 50 års erfarenhet av rymdverksamhet på Esrange, säger Mikael Damberg.

Samtidigt är det just den frågan, att fler länder satsar och att Sveriges verksamhet därmed blir lidande, som är ett litet orosmoln, enligt Hellmark Knutsson.

– Det finns en konkurens, fler vill skaffa den här kapaciteten.

Utredningen föreslår också att rymdlagstiftningen som har några år på nacken ses över. Bland annat handlar det om tillståndsgivning, miljöaspekter och försäkringsfrågor.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt