Hon tar Nobeltippad forskning vidare

2012-10-04 07:00  

En het kandidat till ett av årets Nobelpris är den japanska stamcellsforskaren Shinya Yamanaka. Svenska Malin Parmar har tagit hans forskning vidare. Mänskliga reservdelar som byggs direkt i hjärnan är hennes mål.

På måndag tillkännages årets Nobelpris i medicin. En av kandidaterna är den japanska stamcellsforskaren Shinya Yamanaka.

För drygt tre år sedan fick han hela världen att överge försöken att ta fram mänskliga reservdelar genom terapeutisk kloning och i stället satsa på hans ips-teknik. Den innebär att hudceller från en patient programmeras om till att bli stamceller, som i sin tur kan styras till att bli den celltyp man behöver.

Tekniken gav Malin Parmar och hennes kolleger vid Lunds stamcellscentrum idén att testa om det gick att hitta ett ännu enklare sätt. Förra året blev de så först i världen med att få färdigutvecklade mänskliga hudceller att byta identitet till nervceller – utan att ta omvägen via stamcellstadiet.

– Vi trodde inte att det skulle fungera, från början var det mest ett kul experiment, säger Malin Parmar, professor vid Lunds universitet.

Sedan dess arbetar forskarna mot målet att använda tekniken, som heter IN, inducerade nervceller, för att odla fram nya celler åt patienter med svåra sjukdomar i hjärnan. Dit hör alzheimer, parkinson, huntington och stroke. Djurförsök har gett lovande resultat.

– Den främsta fördelen med IN-celler är att man undviker risken för att det kan bildas tumörer efter transplantation. Det är en stor risk med ips-celler och andra typer av stamceller.

Nu siktar Malin Parmar och hennes kolleger ännu högre. Med 15 miljoner kronor från EU ska de driva IN-tekniken till det yttersta:

– I stället för att göra omprogrammeringen i en petriskål vill vi göra den direkt i hjärnan. Vi har redan byggt upp den teknik som behövs, det handlar bara om att använda den på ett annat sätt, säger Marlin Parmar.

Målet är att utgå från hjärnans egna celler, gliacellerna, som sedan programmeras om till nervceller direkt i hjärnan. På så sätt slipper man hela processen att ta celler från patienten, odla och programmera om dem i labbet för att därefter transplantera in dem.

Om fem år hoppas hon att tekniken ska vara färdigutvecklad i djurmodeller. Men steget till klinik är längre.

– Det här ligger långt bort ännu, men vi arbetar aktivt för att föra ut IN-tekniken mot klinikerna.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt