Helt ny typ av båt

1999-12-02 16:01  
Den lilla båtmodellen i bassängen hos skeppsprovningen SSPA i Göteborg ser ut som en helt vanlig katamaran, en tvåskrovsbåt. Men en titt under vattenytan avslöjar att skroven har annorlunda köl än andra båtar med flera skrov. Här räcker kölen knappt över halva skrovets längd, medan den bakre delen är urholkad till en V-formad ränna. Därför sjunker aktern ner när modellen ligger stilla.

När bassängens vatten börjar strömma bakåt för att simulera att båten körs framåt, går farkosten snabbt upp i planande läge. Modellen flyter lugnt fram i vattenytan också när provningsledaren ökar strömningen. Även när vattnet strömmar så snabbt att det motsvarar en fartygsfart på 55 knops fart ligger modellen fortfarande lugnt och stadigt i vattnet. Det kanske mest anmärkningsvärda är de ovanligt små virvlarna i kölvattnet.

Förklaringen till den lugna framfarten är det spiralrör som leder ner till främre delen av modellen. Genom röret sprutas luft ner till kölarnas urholkningar som formar två långa luftkuddar. Detta luftflöde är hemligheten bakom det unika kölkonceptet.

- Hälften köl och hälften luftkudde är en uppfinning av amerikanen Howard Harley. Den patenterade lösningen gör att man kan bygga en hyb-ridfarkost som utnyttjar dels den så kallade yteffekten, dels goda egenskaper från kölbåtar och luftkuddefarkoster, berättar Ulf Tudem.

Tudem är vd för SES Europe AS, ett litet Norgebaserat företag som representerar Howard Harley och hans Harley Shipbuilding Corp i Bartow i Florida. Företaget i norska Sandefjord har ett avtal med Howard Harley att kommersialisera den amerikanska uppfinningen utanför USA.

Harleys fartygskoncept bygger på att köl och luftkudde bär i låga farter och att luftströmmen mellan katamaranens båda skrov lyfter upp farkosten i planande läge när farten ökar. Vid planing bär köl, luftström och luftkuddar sedan gemensamt farkosten med hjälp av mottrycket från vattnets ytskikt.

Harley formar dessutom skroven så att en del av luftströmmen riktas tätt utmed skrovytan. Luftströmmen fungerar då som en "luftbubbelvalla" och "smörjer" den våta ytan så att denna glider lättare mot vattnet.

Harleys köllösning är så generell att den anses kunna användas för allt från racersnabba fritidsbåtar till mycket snabba färjor och lastfartyg. Och till fartyg både för civilt och militärt bruk.

I Florida utvecklar innovatörens företag Harley Shipbiulding, med ett kontrakt från US Navy värt åtta miljoner kronor, en större modell som provas till havs. USAs flotta har tidigare drivit ett eget yteffektprojekt, men lagt det i malpåse. Deras provfartyg (SES 100) krävde för stora och dyrbara motorer och erbjöd för liten last. Flottan hoppas nu att Harleys koncept ska vara en bättre lösning för mycket snabba militära fartyg.

Harleys nära sjutton meter (55 fot) långa farkost på elva ton har vid prov hittills gjort maximalt 46 knops fart. Det anses lovande med tanke på prototypens propellerdrift med två 375 hk motorer och en 100 hk motor som driver fläkten till luftkuddarna. Litet större motorer, ändrad köldelning och förfinad luftkuddeteknik väntas få upp denna farkost i minst 50-60 knop.

Den 2,3 meter långa modellen hos SSPA i Göteborg har provats ända upp till motsvarande 80 knops fart. Modellen används av SES Europe AS för att simulera en halvstor färja med 40 meters längd.

Supersnabba civila färjor för passagerare och gods anser det Norgebaserade företaget vara intressantast för Europa och Asien.

De senaste proven i Göteborg och Florida har lett till att skrovets luftkuddedel nu förlängs. Skroven kommer i fortsättningen att ha närmare en tredjedel köl och två tredjedelar luftkudde. Det betyder att förhållandet mellan drivkraft och lyftkraft också måste ändras genom en fläktmotor med större effekt eller att fläktluften produceras av flera motorer.

Detta ska ge de framtida supersnabba fartygen en bättre lyftkraft och ännu stadigare gång i farter på 80, kanske till och med 100 knop. På Harley Shipbuilding ser man inte ens den senare siffran som gräns för det möjliga.

Sven-Olof Carlsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt