Här är Skånes önskekanon

2009-04-28 23:00  

Om en månad, den 29 maj, kan det vara klart att forskningsanläggningen ESS byggs i Sverige. Då ska de europeiska forskningsministrarna fatta beslut om placeringen av den stora neutronkanonen. Många tror på en placering i Skåne.

- Det är 90 procents chans att den kommer att hamna i Lund, säger Allan Larsson, som sedan 2004 förhandlar för ett svenskt värdskap för den europeiska neutronkanonen.

- Men det är de sista procenten som är svårast.

Konkurrenter om att få husera den prestigefyllda anläggningen är Spanien och Ungern. Men enligt en utredning som gjordes förra sommaren ligger Sverige bäst till på tre väsentliga punkter:

? En attraktiv internationell forskarmiljö.

? Existerande forskning och ett innovativt näringsliv.

? Beredskap att snabbt sätta i gång bygget.

Redan om en vecka ska de europeiska forskningsministrarna, som inte kommer från de tre länder som konkurrerar om ESS, prata ihop sig under ett förberedande möte i Tjeckien.

Men först vid EUs ministermöte om en månad förväntas ett besked om placeringen.

- Om man inte skjuter upp beslutet kommer man att välja Lund, eftersom vi utgår från att man väljer den bästa anläggningen, säger Allan Larsson självsäkert.

- Men det är inte klart förrän det är klart, tilllägger han.

Om beslutet uteblir läggs planerna på ESS i malpåse för många år framöver. Vid halvårsskiftet tar Sverige över ordförandeskapet i EU, vilket gör det svårt att fatta ett beslut under den tidsperioden.

Därefter tar konkurrenten om ESS, Spanien, över ordförandeklubban. Och ett år senare blir den andra konkurrenten, Ungern, ordförandeland.

Risken för en mångårig försening gör att Tyskland och det nuvarande ordförandelandet Tjeckien driver på för att få ett beslut före halvårsskiftet.

Enligt ett svenskt förslag delas beslutet upp i tre delar: för det första var ESS ska byggas, för det andra hur neutronkanonen ska se ut i detalj och för det tredje vem som ska betala vad. Det första delbeslutet väntas om en månad, det andra kan tas om ett par år och det sista beslutet kort därefter.

Om tidsplanen hålls kan anläggningen stå klar någon gång efter 2020 och ha runt 500 anställda. Då har den kostat runt motsvarande 13 miljarder kronor att bygga. Därefter är den årliga driftskostnaden närmare en miljard kronor.

Om neutronkanonen hamnar i Skåne har Sverige lovat att betala 30 procent av byggkostnaderna (cirka fyra miljarder kronor) och 10 procent av driftskostnaderna (nästan 100 miljoner kronor om året). Danmark har lovat att betala 12,5 procent av byggkostnaderna. Med Norges hjälp hoppas man komma upp i 50 procent.

Det svenska värdskapet stöds av Danmark, Polen, Estland och Litauen. Lettland och Norge står också bakom ett svenskt ESS, och det finns politiskt stöd från Finland och Island. Italiens president har också uttalat sitt stöd för placeringen i Skåne. Men det är fortfarande oklart på vilken sida Tyskland och Frankrike står. Storbritannien vill fördröja beslutet, så att ESS i framtiden kan byggas i Oxford.

Det finns redan ett antal neutronkällor i Europa, men flera av dem är byggda med föråldrad reaktorteknik och många börjar nå slutet på sin livstid.

ESS är tänkt att tillföra den kapacitet och prestanda som behövs för 2020-talets materialforskning.

Även om ESS är byggd för grundforskning förväntas den få stor industriell betydelse.

Bråk om 15 ton kvicksilver

Enligt ursprungsplanerna kommer ESS att innehålla drygt en kubikmeter kvicksilver, vilket motsvarar cirka 15 ton. Kvicksilveratomerna är tunga och täta, vilket ger många neutroner vid varje protonträff. Och den flytande metallen är lätt att hantera.

Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har starka invändningar mot att så stora mängder av den miljöfarliga metallen används. Och efter halvårsskiftet är all användning av kvicksilver i princip förbjuden i Sverige. Vid en tillståndsprövning kan ESS eventuellt få dispens för användning av kvicksilver. Annars krävs alternativa material.

Enligt forskarna kan bly, tantal eller en blandning av bly och vismut ge motsvarande prestanda på neutronstrålningen, men då tillkommer tekniska lösningar för att smälta metallen och kyla bort överskottsvärmen.

Anders Wallerius

Mer om: ESS Neutronkanon

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer