Gensax eller nanokristaller kan få Nobelpriset i kemi

2020-10-07 07:06  
I dag avslöjas vem eller vilka som får ta emot Nobelpriset i kemi. Arkivbild. Foto: Robin Haldert / TT

På Nobelveckans tredje dag är det nu dags för kemipriset. Gensaxen Crispr har funnits med bland förhandstipsen i flera år. Men målsökande nanokristaller och forskning om livsavgörande metaller kan vara tuffa konkurrenter.

Förra årets kemipris låg redan och guppade i fickan hos en väldig massa personer. John B Goodenough, Stanley Wittingham och Akira Yoshino belönades för forskning som banat väg för litiumbatteriet, som håller våra mobiltelefoner vid liv mellan laddningarna. Något lika välbekant forskningsområde tycks inte riktigt finnas med bland årets förhandstips. Men vem vet?

Ett hett tips sedan många år tillbaka är gensaxen Crispr, som har revolutionerat möjligheten att klippa och klistra i arvsmassan med stor precision. Tekniken har betytt mycket för att skräddarsy allt från bakterier till större organismer, så att de exempelvis kan fungera som modeller inom läkemedelsforskning.

Svensk koppling

Om metoden belönas kan den franska forskaren Emmanuelle Charpentier vara en av pristagarna. Hon utvecklade metoden under en period i början av 2010-talet, då hon var verksam vid Umeå universitet. Det skedde i samarbete med bland andra den amerikanska forskaren Jennifer Doudna, som i så fall också kan vara aktuell som pristagare.

Läs mer: Nobelpris för forskning på svarta hål: ”Kände tvivel”

Ett annat förslag, som lyfts fram av bland andra det internationella analysföretaget Clarivate, är tillverkningen av nanokristaller. De kan användas för att till exempel tillverka målsökande läkemedel. I så fall kan det bli den sydkoreanske forskaren Taeghwan Hyeon samt amerikanerna Moungi Bawendi och Christoper Murray som på något covidsäkert sätt får ta emot Nobelmedaljerna.

Blivit begrepp

Clarivate nämner även de amerikanska forskarna John Hartwig och Stephen Buchwald som tänkbara pristagare, vars efternamn blivit ett eget begrepp inom den metallorganiska kemin, eller den bio-oorganiska kemin som den också kallas, som handlar om vilken funktion metaller har i levande organismer.

Snart behövs dock inga gissningar. Årets Nobelpris i kemi offentliggörs någon gång efter klockan 11.45 i dag, av Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Göran K Hansson.

I spelaren nedan kan du följa tillkännagivandet live från klockan 11.45.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer