Framsteg i svensk forskning kring ALS

2016-05-04 10:05  
Den världsberömda fysikern Stephen Hawking hör till de drabbade av nervsjukdomen ALS. Foto: Alamy

Forskare vid Umeå universitet kan med sitt arbete ha kommit ett steg närmare gåtan kring den dödliga nervsjukdomen ALS.

Resultaten visar att bildandet av proteinklumpar tycks spela en central roll i sjukdomsutvecklingen, enligt forskarna.

Personer med sjukdomen ALS kan ha en genetisk mutation som gör att proteinet SOD1 veckas fel och klumpar sig i hjärnan och ryggmärgens motoriska nervsystem, skriver forskare vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.

Med hjälp av tester som de gjort på möss upptäckte de att proteinklumparna spred sig snabbt och ledde till ALS. Upptäckten publiceras i den vetenskapliga tidsskriften Journal of Clinical Investigation.

Det är känt sedan tidigare att aminosyrakedjor kan blida klumpar i nervcellerna hos ALS-patienter, men det har varit oklart vilken roll proteinklumparna spelar i sjukdomsutvecklingen hos personer med ärftligt anlag för ALS, enligt forskarna.

"Vi har nu kunnat visa att de sjukliga klumparna sätter igång en dominoeffekt som snabbt sprider sjukdomsutvecklingen upp genom ryggmärgen hos möss. Vi misstänker att så kan vara fallet även för människor", säger professor Thomas Brännström, som är en av författarna av artikeln, i ett pressmeddelande.

Mer forskning behövs, enligt forskarna, men de hoppas i framtiden kunna hitta metoder att förhindra eller stoppa det dödliga sjukdomsförloppet hos personer som bär på ärftliga anlag för ALS.

  

 

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt