Expertgrupp föreslår 35 miljarder till försvarsforskning i EU

2016-03-01 09:39  

EU bör satsa omkring 35 miljarder kronor på försvarsforskning under åren 2021-2027. Det anser bland andra Carl Bildt och Saabchefen Håkan Buskhe, som deltar i en rådgivande grupp.

EU:s anslag till försvarsrelaterad forskning bör uppgå till minst 3,5 miljarder euro - eller nära 35 miljarder kronor under de kommande sju åren 2021-2027.

Det föreslår bland andra den tidigare utrikesministern Carl Bildt och försvarsföretaget Saabs vd Håkan Buskhe, som ingår i en grupp av kända europeiska politiker och representanter för försvarsindustrin, kallad Group of Personalities.

Gruppen presenterade nyligen en rapport där man föreslår villkoren för de planerade satsningarna på forskning med försvarsinriktning i EU.

Mestadels beskriver rapporten vilka ramar som bör gälla för det "förberedande försvarsforskningsprogrammet". Det ska alltså föregå det ordinarie programmet om det blir verklighet i framtiden.

Den förberedande åtgärden, som det kallas, är tänkt att dras igång redan nästa år. Gruppen med Bildt och Buskhe föreslår att det ska få anslagen på 75-100 miljoner euro (735-980 miljoner kronor) fram till 2019. Det är betydligt mer än de 45 miljoner euro som EU-kommissionen ursprungligen bedömde var realistiskt.

Tanken med att arrangera en förberedande programtidär att testa om länderna kan enas runt projekt som rör nya militära förmågor. I dag är stora delar av den europeiska försvarsindustrin koncentrerade till enbart sex av EU:s länder: Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Sverige.

Syftet är bland annat att ta fram tekniska demonstratorer inom olika militära ämnesområden, vilka dock ännu inte spikats ännu.

Såväl EU-parlamentet som ministerrådet ska tycka till om det förberedande programmet senare i vår.

Martin Lundmark, forskningsledare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, pekar på att försvarsrelaterade FoU-projekt lever under vissa betingelser.

– Att ta fram ny försvarsteknologi innebär betydande tekniska och ekonomiska risker under lång tid och är kopplat till politiska osäkerheter, och kommersiella företag är inte beredda att genomföra sådana teknologiutvecklingar. Därför finansierar stater i normalfallet utvecklingen av nya, försvarsteknologiska lösningar, säger han.

Men att enas kring gemensamma satningar blir kanske inte så lätt framöver.

– Visionen är att dels minska beroendet av USA och att göra egna satsningar på FoU mer effektiva genom undvika att flera länder utvecklar liknande system. Men i kulisserna pågår samtidigt en outtröttlig lobbying för att försvara nationella resurser och den egna försvarsindustrin, kommenterar Martin Lundmark.

– Man tar steg framåt mot ökad öppenhet. Men man kan inte trolla bort de nationella intressena och protektionismen.

Skälen till att man i EU driver fram planer på gemensam försvarsforskning är flera.

  • Medlemsländerna har delvis minskat sina egna försvarsforskningsbudgetar. Enligt rapporten minskade de statliga utgifterna för försvarsrelaterad grundforskning (kallad FoT) i EU med i genomsnitt 27, 6 procent under 2006-2013).
  • Det spända säkerhetspolitiska läget i Europa. (Ryssland rustar upp militärt, och krisen i Ukraina och kriget i Syrien ökar osäkerheten i omvärlden).
  • EU-politikerna vill stärka den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken, och den tekniska och industriella basen.
  • Man vill också behålla en hög teknisk nivå inom och därmed "en lämplig strategisk autonomi" inom nyckelområden.

– Man anser att unionen själv ska ha förmågan att kunna utveckla egna system av tillräcklig storlek exempelvis när det gäller lufttankning och cyberförsvar, konstaterar Martin Lundmark.

De kommande försvarsforskningsprojekten bör få full täckning för sina kostnader ur EU:s budget, enligt vad Group of Personalities anför.

Detta mot en normal täckningsgrad på 70-100 procent inom det nuvarande ramprogrammet Horizon.

– Det vore rimligare ur skattebetalarnas synpunkt om industrin själv var med och betalade en liten del, anser Martin Lundmark.

Rapporten är beställd av den polska kommissionären för inre marknadsfrågor Elzbieta Bienkowska.

Efter att den nu har överlämnats till kommissionen har en tillförordnad programkommitté (bestående av företrädare för EU-staterna) och en rådgivande grupp (industriaktörer och forskningsintressenter) börjat jobba med det arbetsprogram som ska gälla för de förberedande projekten.

Läs mer:

Läs mer: Försvarsindustrin het potatis på EUs toppmöte

      

     

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer