Experterna: Självgodhet farligare än utländskt ägande

2014-05-26 05:30  

Den svenska självbilden som attraktiv forskningsnation är farligare för utvecklingsjobben än ökat utländskt ägande. Det menar flera experter som Ny Teknik talat med efter utländska bolagens intresse för Scania och Astra Zeneca. <br/>– Vår självbild som stark forskningsnation lever kvar, men verkligheten har förändrats, säger Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer.

Hotet mot de svenska forsknings- och utvecklingsjobben har toppat nyheterna de senaste veckorna. Amerikanska Pfizer vill köpa Astra Zeneca, men senast i måndags sa Astra Zenecas styrelse nej till budet. Att tyska VW tar över hela Scania är däremot bestämt.

Utländskt ägande oroar. Det är på huvudkontoret de strategiska besluten fattas.

– Det har visat sig att ju längre bort huvudkontoret ligger, desto större risk för personalnedskärningar, sa näringsminister Annie Lööf på fredagens presskonferens om Astra Zeneca.

Björn O Nilsson, vd för Iva, Ingenjörsvetenskapsakademien, är inne på samma linje.

– Men än viktigare är typen av ägande, säger han och exemplifierar med den skilda utvecklingen av läkemedelsbranschen i Sverige och Danmark.

Christian Berggren, professor i industriell organisation vid Linköpings universitet, betonar också typen av ägande.

– Danska läkemedelsindustrin var svagare än den svenska, men inte längre. Där ägs företagen av långsiktiga stiftelser, som inte sålt ut sina företag till utländska köpare.

Fast det är inte självklart att utländska ägare betyder färre FoU-jobb. Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi med inriktning på entreprenörskap och internationalisering, på KTH, hänvisar till en rapport från Institutet för Näringslivsforskning, som ger en annan bild.

Enligt rapporten Utlands­ägande och utländska uppköp: Vilken betydelse har huvudägarens hemvist? så har utländska uppköp av svenska multinationella företag nästan inga effekter på andel högskoleutbildade.

Flera av de bedömare som Ny Teknik talat med lyfter i stället fram två andra centrala faktorer för att behålla svensk forskning.

Den ena är kompetensen i landet. De globala företagen fokuserar sin FoU-verksamhet till färre enheter. Därför har konkurrensen ökat mellan världens regeringar, som alla försöker locka till sig de stora forskningsenheterna.

Och därför blir nationernas kompetens alltmer avgörande.

– Det är framtidens råvara. Det är den högkvalificerade kompetensen som avgör om ett företag vill ha sin forskning och utveckling i landet, säger Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer.

Charlotte Brogren, gd för Vinnova, och tidigare global FoU-chef för ABB Robotics, delar den åsikten och menar att i den nya globala världen tas inte längre nationella hänsyn vid beslut om FoU.

– Konkurrensen är för tuff för det. Det är bästa avkastning som gäller.

Den andra viktiga faktorn är att det krävs en långsiktig vision som delas av politiker och näringsliv.

Ett tydligt exempel är skillnaden mellan fordons- och läkemedelsbranschen. Scania anses ha bättre förutsättningar än Astra Zeneca att behålla sin FoU i Sverige.

– En förklaring är det långvariga samarbetet mellan regering och fordonsbranschen. Det som är bra för Volvo är bra för Sverige. Samma sak har inte skett inom läkemedelsindustrin, enligt Peter Larsson.

Den svenska självgodheten är kanske den allvarligaste faran för svenska FoU-jobb. Det vill säga att politikerna överskattar Sveriges nuvarande styrka vad gäller kompetens och samarbete. Och det drabbar jobben, oavsett ägare av företagen. Det menar många av de experter som Ny Teknik talat med.

– Vår självbild som stark forskningsnation lever kvar, men verkligheten har förändrats, säger Peter Larsson.

IVA-chefen Björn O Nilsson pekar på att FoU-andelen av BNP i Sverige gått ner från 3,8 procent till 3 procent på några år.

Pontus Braunerhjelm varnar också för en felaktig självbild.

– Vi tror att våra svenska högskolor, universitet och företag är bäst i världen. Men forskningen är inte lika stark som den varit. Och tittar vi ytterligare 10–15 år framåt, var vill vi då vara som forskningsnation?

– Vi tror att vi är bäst. Därför har vi lutat oss tillbaka.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt