Europa satsar på största ögat mot rymden

2008-11-27 08:01  

Europeiska astronomer har nu gemensamt lagt fram sina planer för de närmast kommande tjugo åren. Med de långtgående satsningarna vill Europa befästa sin redan starka roll inom astronomin.

Satsningen kallas Astronet och har stöd av Europas samlade astronomer, forskningsråd samt Europakommissionen.

Sextio forskare har tillsammans kommit fram till vilka satsningar som behövs inom astronomin de kommande tjugo åren. Planerna, som nu presenteras inom ramen för Astronet, innebär att det ska byggas nya teleskop som kan se alltifrån radiovågor till gammastrålning, och även de hittills oupptäckta gravitationsvågorna.

De två högst prioriterade anläggningarna är dels det ”europeiska extremt stora teleskopet”, EELT, dels det ”kvadratkilometer stora antennfältet”, SKA:

EELT är ett optiskt teleskop med en 42 meter stor spegel. Teleskopet ska se synliga och infraröda ljuskällor med extremt hög upplösning.

SKA består av antenner, med en total yta på en kvadratkilometer, som är spridda över hela jordklotet och sammankopplade till ett enda gigantiskt radioteleskop.

Övriga önskemål är ett fyra meters solteleskop på Kanarieöarna, en serie optiska specialteleskop för att studera gammastrålning från svarta hål samt ett undervattensteleskop som ska se neutriner från de mest våldsamma händelserna i universums historia.

De europeiska astronomerna vill också ha ett rymdbaserat teleskop för att studera gravitationsvågor från Big Bang och svarta hål, en röntgenkikare i rymden för att detaljstudera galaxer samt två studieresor till Jupiter och Saturnus.

Några av de europeiska önskeprojekten planeras i global samverkan. Andra ska bekostas helt inom Europa. Idag lägger de europeiska länderna ner två miljarder euro (20 miljarder kronor), och om planerna går i lås krävs en ökning med cirka tjugo procent.

Anders Wallerius

Mer om: FoU Atronomi

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer