En bild avslöjar cancern direkt

2009-03-10 23:00  

Besked samma dag i stället för veckor av ovisshet. Lundaforskare har kommit på ett sätt att diagnostisera misstänkt bröstcancer med hjälp av en vanlig magnetkamera. Nu vidareutvecklas tekniken tillsammans med medicinteknikjätten Philips.

När mammografin avslöjat en knöl i bröstet väntar en påfrestande tid.

Först ska vävnadsprov tas och analyseras. Handlar det om cancer, gäller det att avgöra vilken typ det är. Det gör att det kan ta upp till tre veckor att få besked.

Nu har forskare i Lund utvecklat en teknik som gör det möjligt att få svar på en dag. Och det genom en helt smärtfri undersökning i en magnetkamera.

Men då måste kameran först förses med ett nytt styrprogram.

- Det räcker med en magnetkamerabild för att se skillnad på friska och sjuka celler. Dessutom går det att se vilken cancertyp det handlar om, säger Karin Bryskhe, vd vid utvecklingsföretaget Colloidal Resource i Lund.

Hemligheten är en algoritm som beskriver hur magnetfältet i kameran ska styras för att cellerna ska avslöja om de är sjuka eller inte.

Algoritmen är utvecklad av Daniel Topgaard, forskare i fysikalisk kemi vid Lunds universitet. Han är specialiserad på att ta fram nya algoritmer för magnetkameror.

Nu kan metoden leda till ett genombrott i sättet att diagnostisera bröstcancer.

Resultaten hittills har väckt stort intresse bland läkare, och medicinteknikjätten Philips, en av världens största tillverkare av magnetkameror, samarbetar nu med Lundaforskarna för att ta tekniken vidare ut på marknaden.

- Vi är intresserade av innovationen. Den underliggande mekanismen är verkligt intressant, och vi tror att den kan fungera, säger Ruud de Boer, forskningschef på MR Clinical Science hos Philips.

För två veckor sedan var Markus Nilsson, doktorand i medicinsk strålningsfysik, hos företagets utvecklingsenhet i Best i Nederländerna för att anpassa tekniken till en klinisk kamera. Nu ska den testas i en magnetkamera på Lunds universitetssjukhus.

- Projektet befinner sig i ett tidigt forskningsstadium. Första målet är test på frivilliga, steget efter är test på patienter där diagnosen är ställd, säger Ruud de Boer.

Först därefter fattar Philips beslut om man ska gå vidare eller inte.

Generellt sätt brukar det då ta runt ett till två år innan en produkt av det här slaget når marknaden.

Colloidal Resource

* Startår: 2005.

* Ort: Lund.

* Anställda: 5.

* Omsättning 2008: 2,5 miljoner.

Magnetkameran visar cancercellens byggfusk

Cancerceller växer snabbt, men så är de också slarvigt byggda. Byggfusket gör att de låter vatten passera genom cellmembranet snabbare än vad friska celler gör.

Genom att styra magnetfältet i en magnetkamera med en speciell sekvens av pulser kan passertiden mätas.

Stina Oredssons studier på bröstcancerceller visar att passertiden skiljer sig mellan friska och sjuka celler, liksom mellan olika typer av cancer.

Om passertiden räknas om till kontrast i bilder från en magnetkamera avslöjas de sjuka cellerna obönhörligt. Utan att patienten behöver få kontrastmedel. Det gör att metoden också kan användas när barns tumörer ska undersökas. Där vill man i dag inte använda kontrastmedel på grund av risken för bland annat njurproblem.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt