Dresserade bakterier spinner nya blodådror

2007-01-23 23:00  

En ny typ av konstgjorda blodkärl utvecklas på Chalmers och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Forskarna har lyckats få bakterier att spinna rör av cellulosa som kan ersätta människans egna kärl.

Ur en burk med vatten fiskar doktoranden Aase Bodin upp ett av de färdiga rören. Det känns som ett segt, halt och blött gummiband.

- En av materialets speciella egenskaper är att det kan binda så mycket vätska. Det består till 99 procent av vatten, förklarar hon.

Den återstående procenten är en finmaskig väv av tunna trådar av ren cellulosa. Väven är tillverkad av den lilla bakterien Acetobacter xylinum. Den spinner cellulosa naturligt och lever bland annat på frukt.

Efter flera års forskning och massor av experiment har Aase Bodin och forskarkollegan Henrik Bäckdahl lyckats tämja bakterierna och fått dem att tillverka rör som kan användas som konstgjorda blodkärl, till exempel vid operationer av hjärtats kranskärl.

Som "form" för de konstgjorda blodkärlen används olika tjocka silikonslangar. De minsta har en diameter på bara en millimeter. Bakterierna har till och med tillverkat grenade rör.

- Vi lär oss hela tiden mer om hur vi kan styra bakterierna för att få olika egenskaper, säger Aase Bodin.

Hittills har de testats på djur med lovande resultat.

- Under förra året gjorde vi försök med grisar som gick upp till tre månader med cellulosarör i kroppspulsådern utan problem, säger Bo Risberg.

Han är kärlkirurg vid Sahlgrenska sjukhuset och leder projektet tillsammans med Aases handledare Paul Gatenholm, professor i biopolymerteknik på Chalmers.

Behovet av konstgjorda blodkärl är stort. De som finns på marknaden, bland annat i goretex, fungerar bara som ersättning för stora pulsådror.

I mindre dimensioner, ner mot ett par millimeter, får de problem med att blodet koagulerar.

Vid bypass-operationer i hjärtat och i benen använder kirurgerna i dag patientens egna vener som reservdelar.

- Men 10 till 20 procent av patienterna som behöver opereras saknar bra reservkärl, säger Bo Risberg.

Minst tre års försök på djur återstår innan cellulosarören kan testas på människa. Närmast väntar ett långtidsförsök på får.

- Vi vet ännu inte hur de håller på lång sikt. De måste klara trycket när blodet ständigt pumpas runt, säger Bo Risberg.

Frågorna är också många kring hur det nya implantatet växer in

i kroppen. I försöket med grisarna kunde forskarna se i mikroskop att endotelceller, de celler som finns på insidan av blodkärlen, naturligt växte fast på ytan.

I ett samarbete med KTH ska forskarna gå vidare med att fästa peptider på insidan av cellulosarören för att göra det enklare för endotelcellerna att fästa. Samtidigt modifieras yttersidan av rören för att muskelceller lättare ska växa in.

Tillsammans med entreprenörskolan för bioteknik i Göteborg finns långt gångna planer på att starta ett företag kring de konstgjorda blodkärlen. En patentansökan på produktionsmetoden har också lämnats in.

Marie Alpman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer