Diamanter är hans bästa vän

2006-11-14 23:00  

Diamant är Patrik Hollmans bästa vän. Den är grunden för Nova Diamant, hans helägda Uppsalaföretag. Genom att belägga maskindetaljer, som tätningsringar för pumpar och munstycken för vattenskärning, med tunna diamantskikt minskar slitaget mångfalt och livslängden ökar.

Diamant har extrema egenskaper. Friktionen är i klass med teflon. Hårdheten är sex, sju gånger större än för hårdmetall. Och värmeledningen är fem gånger bättre än hos koppar. Ett perfekt material för utsatta detaljer, med andra ord

- Tyvärr är det svårt att göra stora diamanter, säger Patrik Hollman, som ensam äger och driver Nova Diamant.

Men Patrik kan göra stora diamanter, om än tunna. Som doktorand på avdelningen för materialvetenskap vid Uppsala universitet på 1990-talet utvecklade han en teknik för att belägga detaljer med tunna diamantskikt, som därmed fick egenskaper som annars bara går att drömma om.

För tio år sedan tillverkade han den första prototypen, en plan, roterande tätning, där tätningsytan bestod av diamant. I dag använder Landskronaföretaget Huhnseal Patrik Hollmans teknik för att göra extremt tåliga

axeltätningar för processindustrin.

- Egentligen finns det inga konkurrenter, vad vi vet är det bara Huhn-seal, som säljer diamanttätningar.

Diamanttätningarna säljs till olje- och gruvindustri, pappers- och massa-industri samt livsmedels- och läkemedelsindustri. Skäl att använda tätningarna varierar; några hanterar slitande ämnen, andra vill undvika nötningsfragment i produkterna och åter andra är ute efter lång livslängd och litet underhållsbehov. Den låga friktionen ger också stora energibesparingar.

- Det finns stora pumpar som ger friktionsförluster på många kilowatt i tätningarna. Med diamanttätningar minskas de till hälften,

säger Patrik Hollman.

Sedan ett år arbetar Patrik Hollman med sin senaste tillämpning. Han visar upp en centimeterstor detalj av svarvat stål. I mitten sitter en millimeterstor bricka med ett litet, litet hål. Det är ett munstycke för vattenskärning.

I dag säljs årligen 600 000 vattenskärningsmunstycken av safir och 10 000 av diamant till branschen, en bransch, som ökar med tio procent om året. De billigare safirmunstyckena är precis på gränsen att de håller; livslängden är normalt 40 timmar, men ibland smulas de sönder när maskinen startar. Dagens diamantmunstycken håller bättre, men är dyra.

- All teknik finns redan, finessen är att kombinera alla stegen, säger Patrik Hollman.

Diamantskiktet, som bildar munstyckets innervägg, läggs runt en form som motsvarar hålet. Utrymmet runt diamantröret fylls ut med metall, formen etsas bort. Kvar blir ett perfekt diamantrör, en tiondels millimeter i innerdiameter.

- Tillverkningen av munstyckena bygger på en generell metod för att massproducera precisionsverktyg av diamant, säger Patrik Hollman.

Förutom att göra vattenskärningsmunstycken passar tekniken också för tillverkning av exempelvis skärverktyg och dragskivor. Det smarta med tekniken är att det går att tillverka många och lika diamantmunstycken till en överkomlig kostnad.

Munstyckena testas i drift hos Upplands Vattenskärning, som gör legojobb åt andra företag. Diamantens slitstyrka ger munstyckena lång livslängd, samtidigt som metallen ger en hög hållfasthet och brottstyrka.

- Målet är att snarast få igång en tillverkning och försäljning av munstycken för vattenskärning, säger Patrik Hollman.

Anders Wallerius

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer