De nya läkemedlen får fart på branschen

2017-05-12 06:00  

Nya biologiska läkemedel har väckt life science-industrin i Sverige till liv. För Sobi, med rötter i det gamla Pharmacia, betyder det goda tider. Bolaget växer så det knakar.

Sobis huvudkontor ligger vägg i vägg med prestigeinstitutet Sci Life Lab utmed Solnavägen utanför Stockholm. Det händer att Sobi köper projekt av forskargrupperna där. Annars utvecklar man det mesta själv.

– Vi är ett fullskaligt läkemedelsföretag, fast mindre. Här finns allt som de stora har, forskning, utveckling och även tillverkning, berättar Charlotte af Klercker, kommunikationsansvarig på Sobi.

Med 760 anställda och intäkter på drygt 5 miljarder är Sobi en lilleput i jämförelse med bjässarna i Big Pharma. Men man har en egen portfölj av läkemedel och flera lovande kandidater. Man gör egna prekliniska och kliniska studier och tillverkningen sker i egna fabriker. Framför allt har man en egen vision, berättar biokemisten Stephen James, en av Sobis forskningschefer.

– Vi satsar helt på biologiska läkemedel, och allt vi gör riktar sig mot sällsynta sjukdomar, säger Stephen när han visar oss runt i labben.

Enligt Stephen James kan det vara bättre att vara liten – och med ett tydligare fokus.

– De stora får allt svårare att få ihop sin affärsmodell. Vi har ett tydligt mål med allt vi gör. Varje projekt ska leda till läkemedel som räddar eller förbättrar livet på patienterna, säger han.

Att satsa på läkemedel mot sällsynta sjukdomar har fördelar. Patienterna är få men hängivna. Läkemedlet kan vara skillnaden mellan liv och död för dem. Ibland är Sobi det enda företag som gör medicinen för de patienterna.

Läs mer:

Läs mer: Södertälje storsatsar på produktion

Det gör att man kan spara in på marknadsföringen. Medan Big Pharma satsar ända upp till 30 procent av sina intäkter på att sälja sina produkter kan Sobi spetsa sin marknadsföring.

För bara några år sedan var svensk life science-industri helt uträknad. Den hade dött bruksdöden. En rad stora och halvstora företag hade köpts upp, fusionerats och lösts upp i dimmor. Astra Zenecas lokaler i Södertälje gapade lika öde som järnbruket i Lesjöfors. 10 000 jobb beräknas ha försvunnit på några år, merparten kvalificerade jobb.

– Det som hände i Sverige var exceptionellt. En framgångsrik industri, med högt förädlingsvärde, rasade på kort tid och försvann nästan helt, säger branschanalytikern Anders Olshov som är chef för tankesmedjan Intelligence Watch och som gjort flera studier av nordisk läkemedelsindustri.

I Danmark såg det annorlunda ut. Där var de stora läkemedelsföretagen skyddade i stiftelser och kunde inte säljas. De har i stället frodats, och ett av dem, Novo Nordisk, var för några år sedan Nordens största bolag alla kategorier sett till aktievärdet.

Men nu tycks något hända. Ur askan av Astra och Pharmacia reser sig en rad bioteknikföretag och visar på svensk life sciences förmåga att få nytt liv. Sobi, som är sprunget ur Pharmacia, är ett exempel.

– För vår del handlar det om att vi har en lång tradition och stor kunskap om biologiska läkemedel. Och att vi själva är seniora, säger Kristina Köhler Van Alstine som möter upp i ett av reningslabben.

Kristina Köhler van Alstine är ingenjör och ansvarig för processutveckling av de nya biologiska läkemedlen som Sobi sedan sju år helt inriktar sig på. 2009 gav man upp jakten på nya traditionella läkemedelsmolekyler.

Proteinbaserade bioläkemedel skiljer sig från traditionella läkemedel både i hur de verkar och hur de tillverkas. Traditionella läkemedel är oftast små molekyler som binder eller hämmar ett sjukdomsalstrande protein. Bioläkemedel är gjorda utifrån kroppens egna proteiner, ibland som kopior. Läkemedlen intas oftast intravenöst och de är känsliga för störningar i tillverkningen.

– De är komplicerade att tillverka, säger Kristina Köhler Van Alstine.

Läs mer:

Läs mer: Svenska cellfabriken tillverkar framtidens läkemedel

Därför är modern läkemedelsutveckling ofta ren ingenjörsvetenskap. Det är fråga om att programmera celler att tillverka proteiner. Men också att utveckla sen- sorer och reglerteknik. Att bygga cellfabriker som producerar proteinerna i större skala och som sedan blir biologiska läkemedel.

Kristina Köhler Van Alstine talar om svårigheten att hitta medarbetare med industriell erfarenhet. Det är en av de stora stötestenarna för Sobi. Hon går fram till en bioreaktor, stor som en hushållsmaskin. Där odlas e coli-bakterier i en näringslösning. Bakterierna tillverkar protein som sedan blir läkemedlet.

– Sedan är det bara att skörda. Då renar vi det ämne vi vill ha från allt annat.

Det är uppskalningen som gör henne både ”lycklig och olycklig”. Då ska odlingen i femlitersrören flyttas till tankar på kanske 1 000 liter eller mer. Det gäller att miljön är precis densamma, vilket kan vara svårt att få till.

– Koncentrationen av ämnen är inte alltid exakt likadan överallt i de större tankarna. Då blir miljön lite olika och det kan påverka läkemedlet. Det får det inte göra.

Just därför är det en fördel att ha öppna dörrar mellan labbet och fabriken. Kristina Köhler Van Alstine sätter sig på cykeln flera gånger i veckan och hojar från huvudkontoret i Solna till fabriken i Hornsberg.

– Det är jätteviktigt att vi har tät kontakt. Att vi förstår vad vi gör och att vi kan samarbeta om det uppstår problem i uppskalningen.

Läs mer:

Läs mer: De sänker priset på storsäljarna

När biologiska läkemedel ska godkännas av Läkemedelsverket eller amerikanska FDA så är det inte bara effekten av substansen som nagelfars. Även själva processen ska dokumenteras i detalj och bli godkänd av myndigheterna. Det gör det också i princip omöjligt att kopiera biologiska läkemedel.

– Det heter heller inte generika utan biosimilars. Och de börjar dyka upp, säger Stephen James.

Så frågan är, hur länge ska Sobi stanna i Sverige? Charlotte af Klercker svarar:

– Vi finns på börsen så vi är alltid till salu. Men vi har en stark bas att stå på och känner oss trygga över att vi klarar av att förverkliga vår strategi och växa på egen hand, säger hon.                  

Biologiska läkemedel

Ett läkemedel vars aktiva substans har producerats ur kroppsegna celler eller vävnad, eller som kopior på kroppsegna enzymer.

Till skillnad från en traditionell läkemedelsmolekyl som ofta verkar genom att de stänger av en sjukdomsalstrande process, verkar biologiska läkemedel ofta, men inte alltid, genom att kompensera en brist. Insulin är ett klassiskt exempel.

Biologiska läkemedel är svåra att tillverka i industriell skala, men de tros samtidigt vara framtiden för läkemedelsindustrin.

För två år sedan öppnade Astra Zeneca en stor fabrik för biologiska läkemedel i Södertälje.

Thomas Heldmark

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt