De får Nobelpriset i fysik för klimatforskning

2021-10-05 11:50  

Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi tilldelas Nobelpriset i fysik för förståelsen av komplexa fysikaliska system.

Texten uppdateras

Pristagarna tillkännagavs av Kungliga vetenskapsakademien strax före klockan 12 på tisdagen.

Ena hälften av priset går till Syukuro Manabe, verksam vid Princetons universitet i USA, som får priset för ”banbrytande bidrag till vår förståelse av komplexa fysikaliska system”, samt Klaus Hasselman vid Max-Planck-institutet i Tyskland, för ”fysikalisk modellering av jordens klimat, kvantitativ analys av variationer och tillförlitlig förutsägelse av global uppvärmning”.

Den andra hälften av priset går till Giorgio Parisi vid Sapienza Universitá di Roma i Italien, för ”upptäckten av hur oordning och fluktuationer samverkar i fysikaliska system från atomära till planetära skalor”.

Med det här priset, vill Nobelkommittén skicka ett budskap till världens ledare om allvaret i klimatkrisen? frågade en av reportrarna i sessionssalen på KVA.

– De världsledare som inte har uppfattat budskapet än – jag är inte säker på att de kommer att förstå det nu heller bara för att vi säger det. Men det är ett fysikpris och det vi säger är att klimatmodellering står på fast grund i fysiken, svarade Thors Hans Hansson, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och av Nobelkommittén för fysik.

Syukuro Manabe ”lade grunden för dagens klimatmodeller”

Årets pris handlar enligt KVA om nya metoder för att beskriva komplexa system och att kunna förutsäga deras långsiktiga beteende. De är svåra att förstå, eftersom de kännetecknas av slump och oordning.

Syukuro Manabe, Senior Meteorologist vid Princeton University, USA. Foto: Johan Nilsson/TT

Syukuro Manabe har tittat på jordens klimat – ett komplext system av stor betydelse för mänskligheten – och visade hur ökad koldioxidhalt i atmosfären ger upphov till högre temperatur på jordytan.

Han ledde under 1960-talet utvecklingen av fysikaliska modeller för jordens klimat, och var den förste att utforska samspelet mellan strålningsbalansen och den vertikala transporten av luftmassor.

”På så sätt lade han grunden för utvecklingen av dagens klimatmodeller”, skriver KVA.

Skapade modeller för att förstå klimatet

Senare skapade Klaus Hasselmann en modell där väder och klimat kopplades samman. På så vis kunde frågan besvaras om varför klimatmodeller kan vara pålitliga trots att vädret är omväxlande och kaotiskt, enligt KVA.

”Han utvecklade även metoder för att identifiera specifika signaler, fingeravtryck, som både naturliga fenomen och mänskliga aktiviteter lämnar på klimatet”, skriver Vetenskapsakademin.

Metoderna har använts för att påvisa att temperaturökningen i atmosfären beror på mänskliga utsläpp av koldioxid.

De här upptäckterna beskrivs som de viktigaste bidragen inom teorin för komplexa system, och gör det möjligt att på ett matematiskt precist sätt förstå och beskriva många olika och till synes helt slumpmässiga material och fenomen. Och detta inte bara inom fysiken, utan även inom områden som matematik, biologi, neurovetenskap och maskininlärning.

Klaus Hasselman: En verklig överraskning

– Jag förstår det inte riktigt, men det känns fantastiskt, säger Klaus Hasselman när TT når honom på telefon. Jag hörde det för bara fem minuter sedan. Jag försöker fortfarande greppa det. Det är verkligen en överraskning. Jag tycker inte att jag har forskat allt för mycket i mitt liv, men jag har haft väldigt roligt när jag gjort det tillsammans med mina kollegor. Och att belönas med Nobelpriset är en fantastisk överraskning.

Klaus Hasselmann, professor, Max-Planck-Institut für Meteorologie, Hamburg, Tyskland. Foto: Georg Wendt

TT: Berätta om din forskning som du nu belönas för!

– Jag är fortfarande inte helt säker på vad det är, jag har gjort en mängd olika saker. Klimatforskning, människans påverkan på klimatet, och så vidare. Men det är nog för min forskning som visar att människan faktiskt har påverkat klimatet, säger Hasselmann till TT bara minuter efter att ha fått beskedet om att han tilldelas Nobelpriset.

TT: Du får priset "för fysikalisk modellering av jordens klimat, kvantitativ analys av variationer och tillförlitlig förutsägelse av global uppvärmning”.

Ja, just det. Det har varit mitt primära bidrag. Och det är otroligt att jag ska prisas för detta, det känns fantastiskt att bli erkänd på ett sådant sätt.

TT: Hur ska du fira i dag?

– Det vet jag inte riktigt. Först måste jag hämta andan och se vad som händer, man jag har inga planer.

Giorgi Parisi: Det finns ingen tid att förlora i klimatfrågan

Italienaren Giorgio Parisi förväntade sig inte ett Nobelpris, men höll sig ändå i närheten av telefonen när det började dra ihop sig.

– När jag såg numret från ett nordiskt land anade jag vad det gällde. Jag är väldigt glad, säger han till TT kort efter det att pristagarna tillkännagivits.

– Det var länge sedan som Nobelpriset gick till en forskare som är verksam i Italien, så det är också ett stort erkännande för den italienska vetenskapen.

Giorgio Parisi, professor vid Sapienza Universitá di Roma, Italien. Foto: Accademia dei Lincei

Parisi lyfter fram de hundratals personer som han har arbetat med sedan han upptäckte dolda mönster i oordnade komplexa material.

– Det här priset är ett erkännande av deras arbete och jag är så glad över vårt samarbete. Det är studenter och andra unga medarbetare som jag har jobbat med.

TT: Vad betyder priset för din forskning?

– Det är ett viktigt erkännande av delar av teoretisk fysik som har utvecklats de senaste 50 åren, om oordnade system. Jag har jobbat länge med det här, mina första arbeten i ämnet var 1979, säger Parisi.

– Det har tagit mycket tid och varit en lång kamp för genomslag och erkännande. Jag är väldigt glad över det bidrag som mitt arbete har inneburit för forskningsfältet.

De tre pristagarna har enligt Nobelkommittén på ett eller annat sätt visat att våra kunskaper om klimatet vilar på en solid vetenskaplig grund. Och det gäller att agera snabbt i klimatfrågan, enligt Parisi.

– Det finns ingen tid att förlora. Det är som under pandemin, inför man kontrollåtgärder för sent så kommer resultatet att bli mer smärtsamt. Det är väldigt viktigt att vi agerar kraftfullt och det nu.

De var tippade

Bland dem som låg bäst till i förhandstipsen återfanns den ryss-amerikanske fysikprofessorn Alexej Kitaev, som allmänt betecknas som en av de mest framstående fysikerna i vår tid. Han har bland annat utvecklat felresistenta kvantdatorer.

En annan tänkbar vinnare var engelsk-amerikanen Mark E J Newman, känd framför allt för sin forskning om komplexa nätverk. Hans metoder har använts inom så skiftande områden som biologi, ekonomi, politik och sociologi.

Läs mer: Nobelpris till Ardem Patapoutian och David Julius – för upptäckt om receptorer

En tredje möjlig kandidat som nämndes var just italienaren Giorgio Parisi, som har gjort banbrytande upptäckter inom den så kallade kvantkromodynamiken och studier av komplexa störda system inom fysikens område – ett tips som alltså visade sig stämma, då han är en av årets tre pristagare.

Här kan du se tillkännagivandet i efterhand

De får Nobelpriset i fysik 2021

Syukuro Manabe, född 1931 (90 år) i Shingu, Japan. Fil.dr 1958 vid University of Tokyo, Japan. Senior Meteorologist vid Princeton University, USA.

Klaus Hasselmann, född 1931 (89 år) i Hamburg, Tyskland. Fil.dr 1957 vid Georg-August-Universität Göttingen, Tyskland. Professor, Max-Planck-Institut für Meteorologie, Hamburg, Tyskland.

Giorgio Parisi, född 1948 (73 år) i Rom, Italien. Fil.dr 1970 vid Sapienza Universitá di Roma, Italien. Professor vid Sapienza Universitá di Roma, Italien.

Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, med ena hälften gemensamt till Syukuro Manabe och Klaus Hasselmann och andra hälften till Giorgio Parisi.

Källa: Kungliga Vetenskapsakademin

Alfred Nobel och Nobelpriset

Alfred Bernhard Nobel (1833-1896) är Sveriges genom tiderna mest berömda uppfinnare och industriledare.

I sitt testamente uttryckte han en en önskan om att hans förmögenhet skulle användas till att instifta ett pris som skulle delas ut i fem olika kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, fred samt litteratur.

Utöver dessa delas även ett ekonomipris ut av Riksbanken, men detta kallas inte officiellt för Nobelpriset i ekonomi utan benämns priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Prisceremonin äger normalt sett rum varje år på Alfred Nobels dödsdag, 10 december. Prissumman är tio miljoner kronor per pris. Högst tre personer får dela på varje pris.

Ny Teknik

Mer om: Nobelpriset

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer