Av 30 ansökningar har två projekt beviljats medel. Det ena leds av professor Åke Bergman på Stockholms universitet och handlar om de hormonstörande ämnen som finns i inomhusmiljön och har en påverkan på sköldkörteln. Projektet har fått 20 miljoner kronor för fem år.
Det andra projektet leds av Joakim Larsson vid Göteborgs universitet och handlar om hur biocider och metaller bidrar till antibiotikaresistens. Projektet har fått 25 miljoner kronor för fem år.
- Det finns ett stort behov av kunskap inom dessa områden och det är glädjande att två starka forskargrupper nu kan ta sig an några av de stora utmaningar som kemikaliesamhället ställer oss inför, säger Anna Ledin, Formas huvudsekreterare, i ett pressmeddelande.
Läs mer: Inomhuskemikalier ska undersökas.
Läs mer: Metallers bidrag till antibiotikaresistens ska undersökas.
Mer forskning behövs
År 2009 uppmanade Europeiska Unionens Råd medlemsstaterna att intensifiera forskningsinsatserna när det gäller kombinationseffekter av kemikalier, den så kallade cocktaileffekten. Även i forskningspropositionen 2008 lyfte regeringen upp kemikalieområdet som ett område med stort behov av forskning. Kemikalieinspektionen lade våren 2011 fram en handlingsplan för en giftfri vardag och identifierade ett forskningsbehov när det gäller hormonstörande ämnen, kombinationseffekter av kemikalier samt hälso- och miljörisker med nanomaterial.
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.