Innovation
Dags för Nobelpris i fysik – iskalla gaser och tunna atomlager
Extremt kalla atomiska och molekylära gaser. Eller tvådimensionella material med unika egenskaper. Årets Nobelpris i fysik kan komma att handla om något av dessa ämnen.
Pristagarna tillkännages av Kungliga vetenskapsakademien tidigast klockan 11.45 i dag.
Frågan är om det blir kvantfysik, astronomi eller partikelfysik som ska belönas. Astronomi brukar tas emot med större jubelrop än de två andra ämnena, i första hand för att rymden alltid fascinerar, i andra hand för att kvantfysiken och partikelfysiken är svårfattliga för de flesta människor.
Bland årets kandidater, enligt analysföretaget Clarivate, finns två japaner, Takashi Taniguchi och Kenji Watanabe, båda verksamma vid det nationella institutet för materialvetenskap i Tsukuba. De har, genom att fabricera kristaller av så kallad bornitrid, lagt grunden för en revolution i studierna av extremt tunna, tvådimensionella, material med endast ett fåtal lager av atomer. Sådana material har mycket speciella egenskaper, bland annat en exceptionell förmåga att leda el och värme. Ett känt exempel är grafen.
En annan kandidat är den tyska fysikern Immanuel Bloch som utfört uppmärksammade studier inom kvantfysiken, bland annat genom experiment med superkalla atomiska och molekylära gaser.
Dolda mönster i system
I fjol stod klimatet i fokus för fysikpriset då två forskare, Syukuro Manabe, USA och Klaus Hasselmann, Tyskland, delade på ena halvan av priset för att de tagit fram modeller för hur man, trots att klimatet är ett kaotiskt system, ändå kan förutsäga dess långsiktiga beteende.
Den andra halvan av priset gick till Giorgio Parisi, Italien. Han belönades för upptäckten av dolda mönster i system som på ytan verkar oordnade.