Dags för Nobelpris i fysik – iskalla gaser och tunna atomlager

2022-10-04 09:39  
Vintergatan, vår egen galax.

Extremt kalla atomiska och molekylära gaser. Eller tvådimensionella material med unika egenskaper. Årets Nobelpris i fysik kan komma att handla om något av dessa ämnen.

Pristagarna tillkännages av Kungliga vetenskapsakademien tidigast klockan 11.45 i dag.

Frågan är om det blir kvantfysik, astronomi eller partikelfysik som ska belönas. Astronomi brukar tas emot med större jubelrop än de två andra ämnena, i första hand för att rymden alltid fascinerar, i andra hand för att kvantfysiken och partikelfysiken är svårfattliga för de flesta människor.

Bland årets kandidater, enligt analysföretaget Clarivate, finns två japaner, Takashi Taniguchi och Kenji Watanabe, båda verksamma vid det nationella institutet för materialvetenskap i Tsukuba. De har, genom att fabricera kristaller av så kallad bornitrid, lagt grunden för en revolution i studierna av extremt tunna, tvådimensionella, material med endast ett fåtal lager av atomer. Sådana material har mycket speciella egenskaper, bland annat en exceptionell förmåga att leda el och värme. Ett känt exempel är grafen.

En annan kandidat är den tyska fysikern Immanuel Bloch som utfört uppmärksammade studier inom kvantfysiken, bland annat genom experiment med superkalla atomiska och molekylära gaser.

Dolda mönster i system

I fjol stod klimatet i fokus för fysikpriset då två forskare, Syukuro Manabe, USA och Klaus Hasselmann, Tyskland, delade på ena halvan av priset för att de tagit fram modeller för hur man, trots att klimatet är ett kaotiskt system, ändå kan förutsäga dess långsiktiga beteende.

Den andra halvan av priset gick till Giorgio Parisi, Italien. Han belönades för upptäckten av dolda mönster i system som på ytan verkar oordnade.

Nobelpriset i fysik

Nobelpriset i fysik har delats ut vid 115 tillfällen. Antalet pristagare är 218, varav en, John Bardeen, USA, belönades två gånger, 1956 och 1972.

Fysikpriset är det mest mansdominerade av alla pris. Endast fyra kvinnor har tilldelats priset.

Vid några tillfällen delades inget pris ut, åren 1916, 1931, 1934, 1940, 1941 och 1942.

Länderna med flest fysikpristagare: USA 96, Tyskland 28, Storbritannien 25, Frankrike 13.

Källa: Nobelstiftelsen.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer