Då får ai ett första Nobelpris

2017-10-27 13:25  

I framtiden kan Nobelkommittéerna få svårt att avgöra vem som ska prisas för en upptäckt. En forskare eller en dator med artificiell intelligens?

Japanska forskaren Hiroaki Kitano vill "skynda på" vetenskapen, för att lyckas lösa stora globala problem med miljö, energi och sjukdomar. Och anser att en utveckling av autonom artificiell intelligens är svaret.

Ai ska inte bara vara ett stöd för forskare eller läkare när de ska hantera stora mängder data eller ställa diagnoser. Ai ska också kunna välja vilken typ av forskning som ska bedrivas.

- Utmaningen är att bygga ett mycket intelligent och autonomt system som både kan välja ämne och kommunicera med det vetenskapliga samhället. Som har en vetenskaplig intuition, säger Hiroaki Kitano till Ny Teknik.

Läs mer:

Läs mer: ”Får alla vara med i Nobeldansen?”

Hiroaki Kitano låg bakom Sonys ai-robothund Aibo på 1990-talet. Han är vd för Sonys forskningslaboratorium Sony CSL och chef för det systembiologiska forskningsinstitutet SBI i Tokyo. Där pågår forskning som kombinerar molekylärbiologi med ai-teknik av olika slag.

Nu har Hiroaki Kitano dragit igång ett initiativ för att sätta fokus på utvecklingen av artificiell intelligens med autonoma egenskaper för vetenskapligt arbete. Han kallar det The Nobel Turing Challenge.

- Turingtestet är ju ett test för att avgöra om något är en människa eller en maskin. Om vi applicerar det på vetenskapliga upptäckter kan vi se att det kan komma en dag när Nobelkommittéerna inte kan avgöra om det är en ai eller forskare som ska få priset.

När kommer det att inträffa?

- Inom tre fyra decennier. Omkring 2050. Men det är fortfarande lite science fiction, vi vet inte hur vi ska göra för att komma dit, säger Hiroaki Kitano.

Egentligen använder han Nobelpriset mest som en metafor, för att provocera lite och visa åt vilket håll han menar att utvecklingen borde vara på väg.

- Men om vi skapar en maskin som kan vinna ett Nobelpris – då behöver vi inte Nobelpriset längre. Det förlorar sin mening. Jag säger till mina unga forskarkolleger, att om de vill ha ett Nobelpris måste de skynda sig, säger han och skrattar.

Inom vilket område kan det första Nobelpriset att ges till en ai?

- Mest troligt inom biomedicin. Det handlar om så komplexa saker, och vi översköljs av data. Vi skulle behöva ha mycket intelligenta maskiner för att planera experiment, samla studier, göra kritiska utvärderingar – peka ut vad vi ska fokusera på vetenskapligt, säger Hiroaki Kitano.

Om en ai ska vara autonom och ta egna beslut, hur vet vi då att den bedriver forskning som vi människor kan ha nytta av?

- Värdesystemet är viktigt. Vi måste träna systemet så att det har värderingar som stämmer överens med våra. Frågan är viktig. Hur behåller vi kontrollen?

Även om det finns någon form av mänsklig kontroll kan en autonom ai visa sig göra saker på ett helt annat sätt än vad mänskliga forskare skulle göra, tror han, och jämför med datorprogrammet Alpha Go. Det har vunnit över världens bästa mänskliga spelare i brädspelet Go, och har nyligen själv lärt upp en ny version av programmet, Alpha Go Zero, som slog den första versionen.

- När de två programmen spelar Go mot varandra är det som ett annat spel, vi förstår det inte. Det kan bli samma sak inom vetenskapen. Vi människor utgår ju från det vi tror är viktigt, och har en hypotes. En autonom ai kan komma på alla möjliga kombinationer av hypoteser, och välja rätt hypotes från början, säger Hiroaki Kitano.

Hiroaki Kitano

Ålder: Född 1961 i Japan

Arbete: Vd för Sony Computer Science Laboratory som arbetar med projekt inom språk, musik och kreativitet, förnybar energi samt förstärkt verklighet och "human augmentation", där teknik förstärker mänsklig fysik och sinnen.

Chef för System Biology Institute i Tokyo, Japan.

Bakgrund: Från början forskare inom fysik och datavetenskap, sedan verksam inom området systembiologi.

Var med och utvecklade Sonys ai-robothund Aibo. Det startade som ett forskningsprojekt om ai och robotik. Mellan 1999 och 2005 såldes flera versioner av Aibo som en avancerad leksak.

Grundade Robocup, en internationell turnering i robotfotboll.

Bidrog till att utveckla the System Biology Markup Language, ett verktyg för att kommunicera och lagra beräkningsmodeller för biologiska processer.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt