Innovation

Cyanobakterier i betongen ska minska byggets klimatpåverkan

Forskare vid University of Colorado, Boulder, utvecklar levande byggstenar integrerade med bakterier. Foto: CU Boulder College of Engineering & Applied Science
En liten bro gjord av ett levande byggmaterial. Foto: CU Boulder College of Engineering & Applied Science

Ett levande byggmaterial som lagar sina egna sprickor och suger åt sig koldioxid. Det kan bli möjligt med hjälp av bakterier.

Publicerad

Möt bakteriebyggstenarna: Forskare vid University of Colorado, Boulder, utvecklar ett levande byggmaterial med hjälp av cyanobakterier.

Vad ska det vara bra för? Tillverkningen av cement och betong beräknas i dagsläget stå för närmare 6 procent av all den koldioxid som släpps ut globalt varje år. Levande mikroorganismer skulle kunna minska klimatpåverkan från framtidens byggmaterial, bland annat genom att suga åt sig koldioxid.

Hur tas materialet fram? Utgångspunkten är att cyanobakterier under rätt förhållanden absorberar koldioxid och använder gasen för att växa och göra kalciumkarbonat. Kalciumkarbonat är nyckelkomponent vid tillverkning av cement.

I försök har forskare låtit mikroorganismerna växa i en blandning av sand och gelatin. Mikroorganismerna mineraliserar gelatinet, som binder ihop sanden och bildar det levande, hårda byggmaterialet.

Hur bra håller det? Materialet uppges hålla sig nästan lika starkt som dagens konventionella murbruk vid flera olika fuktförhållanden. Så länge bakterierna är levande ska byggstenarna också kunna läka och till och med kunna bilda nya, hela, bitar om de klyvs mitt itu. Men så här långt har bara som mest 14 procent av bakteriekolonierna överlevt efter en månads tid.

”Vi vet att bakterier växer exponentiellt. Det är annorlunda jämfört med om vi till exempel 3d-printar ett block eller gjuter tegel. Om vi kan odla vårt material biologiskt kan vi tillverka i exponentiell skala” säger Wil Srubar, ingenjör och en av forskarna bakom studien som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Matter, i en kommentar.

Vad händer nu? Cyanobakterierna trivs bara i fuktiga miljöer. Därför ska forskarna nu bland annat gå vidare med att titta på mikrober som trivs i torrare miljöer.