Curiosity har känt på Mars årstider

2016-05-23 11:08  
Grafik: Jonas Askergren

Under två Mars-år har Nasas landare Curiosity undersökt förhållandena på den röda planeten. Nu vet forskarna mer om planetens extrema väder.

För nästan fyra Jord-år sen landade Curiosity på Mars där den sen dess rapporterat hem till forskarna på Nasa om sina upptäckter. Därmed har forskarna fått chansen att undersöka vad som är återkommande väderfenomen och vad som är enstaka händelser.

– Det som är bra med det här är att man gjort kontinuerliga mätningar under flera år och mätt skillnader mellan säsonger, mellan dag och natt. Att få kontinuitet i mätningarna är väldigt viktigt, säger Ella Carlsson Sjöberg.

Hon är teknologie doktor i fysik och skrev sin avhandling vid Institutet för rymdfysik i Kiruna, om just Mars. Nu arbetar hon på rymdcentret Esrange.

Precis som Jorden lutar Mars en aning, och har därmed fyra årstider. Dess bana runt solen är mer elliptiskt formad än Jordens bana och vädret blir därför mer omväxlande. Curiositys mätningar visar på stora skiftningar, där temperaturen under ett vinterdygn kan röra sig från cirka 16 grader plus till minus 100 grader Celsius.

Varför är Mars-vädret så extremt?

– Allting är ju relativt, även vad som är extremt, men jämfört med Jorden så. Den stora grejen är att atmosfären är tunnare. På jorden eller Venus finns en mycket tjockare atmosfär och då kan man behålla värmen längre, säger Ella Carlsson Sjöberg.

Andra resultat visar att situationen förmodligen inte alltid varit så. Flodbäddar och kustlinjer, liksom fynd av vissa mineraler antyder att det en gång funnits betydligt mer vatten på planeten. Vatten som dunstat när atmosfären tunnats ut. Orsaken är ännu oklar, men enligt Ella Carlsson Sjöberg skulle en möjlig orsak vara solvinden som för med sig delar av atmosfären ut i rymden. En annan är att Mars drabbats av många meteoritnedslag som eroderat bort dess atmosfär, så kallad impact erosion.

Ett annat fynd från Curiosity visar på ökade mängder metangas i atmosfären, ett fenomen som bara inträffat en gång under mätningen.

– Det är ju jätteintressant, säger Ella Carlsson Sjöberg. Det kan tyda på biologiskt liv, eller termisk inre aktivitet, att det sker någon sorts geologisk aktivitet längre ner.

Att studera väderförhållandena på Mars är viktigt för att förstå förutsättningarna för framtida expeditioner, både bemannade och obemannade. Men Ella Carlsson Sjöberg ser även ändra viktiga skäl, till exempel hur den teknologiutveckling som sker inom rymdprogram ger spinoff-effekter i form av teknik som alla kan dra nytta av på Jorden. 

– Mars är ju en sorts systerplanet till oss. Ju mer vi förstår om Mars desto mer förstår vi om Jorden och tvärtom. Hur bildades den? Vad hände? Vart är vi på väg?

– Och även om det står Nasa på Curiosity är det många nationer som är med och samarbetar, oavsett religion och kön och så vidare. Bara det är ju fantastiskt, säger hon.

 

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt