Coronavaccin: Rekordsnabba racet som världen hoppas på

Ett poddavsnitt och sju artiklar: Allt vi vet om coronavaccin. Flera vaccin mot covid-19 har utvecklats på rekordkort tid. Nu väntar massvaccinering.

Sverige och världen står inför en massvaccinering mot en sjukdom som vi bara för ett år sedan inte ens hade hört talas om.

Hur har vaccinen tagits fram, hur fungerar de, hur har de testats och hur kommer de att skydda oss mot coronaviruset?

Här är sju artiklar om den unika vaccinutvecklingen. Alla länkar går till premiumartiklar.

Foto: Jonas Askergren

Kartläggning: Fem vägar till ett vaccin mot det nya coronaviruset

Helgen 11–12 januari publicerade kinesiska forskare hela gensekvensen för det nya coronaviruset, sars-cov-2. Två månader senare påbörjade det amerikanska företaget Moderna den första kliniska prövningen för ett vaccin mot viruset.

Vaccinkandidaterna utvecklas på flera olika teknikplattforma. Flera metoder för att utveckla coronavaccin har aldrig tidigare legat till grund för ett godkänt vaccin för människor. Ny Teknik kartlägger fem huvudspår som används för att skapa ett vaccin mot sars-cov-2: virusvektorvaccin, dna-vaccin, rna-vaccin, attentuerade vaccin och proteinbaserade vaccin.

Charlotta Bergquist, gruppchef för infektionsgruppen på Läkemedelsverket, samt Matti Sällberg, professor på Karolinska Institutet guidar om fördelar och nackdelarna med de olika metoderna. Läs artikeln här.

Foto: AP Photo/Emrah Gurel

12 vaccinkandidater – kan någon av dem stoppa coronapandemin?

Flera vaccin mot covid-19 har fått sina första godkännanden eller befinner sig i den sista fasen av försök. Hundratusentals frivilliga ingår i studierna – och hela världen håller andan i väntan på resultaten. Läs här om de 12 vaccinkandidaterna, hur många personer som testas i varje studie, i vilka länder och vilka befolkningsgrupper.

Fas 3 ska ge en god uppfattning om vanliga biverkningar, som lätt feber eller muskelsmärta, som uppstår relativt snabbt efter en vaccination. Men de ovanliga biverkningarna, som uppstår hos kanske 1 på 100 000 personer, upptäcker man inte förrän efter ett vaccin är godkänt och börjar användas mer brett.

– Läkemedel och vacciner godkänns utifrån att nyttan ska vara större än risken vid avsedd användning. Om riskerna för allvarliga biverkningar är för stora i jämförelse med nytta kommer vaccinet inte att godkännas, säger Rickard Ljung, läkare och professor på Läkemedelsverket, för Ny Teknik.

Foto: TT
 

Vaccin mot covid-19: Vad innebär 90 procents effektivitet?

Pfizer och Biontech samt Moderna har meddelade i november att deras vacciner mot covid-19 har uppnått över 90 procents effektivitet. Men vad betyder det egentligen?

– Vad de menar i det här fallet är alltså att vaccinet ger 90 procents skydd mot sjukdom, det vill säga att 90 procent av dem som vaccineras är skyddade mot covid-19, förklarar Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys på Karolinska institutet. Läs mer här om vaccinens effektivitet och hur analysen av testerna sker.

Foto: Hans Pennink/AP/NTB och Elin Esbjörner på Chalmers är tagen av Martina Butorac
 

Hela världen hoppas att nya vaccintekniken ska stoppa covid-19

Två av de vaccinkandidater mot covid-19 (Pfizer/Biontech samt Moderna) som har kommit längst i utvecklingen utgår från budbärar-RNA. Det är en ung teknik, och inga sådana vaccin har blivit godkända tidigare.

Intresset för mRNA-tekniken har varit stort de senaste decennierna. Man har sett framför sig hur den ska göra en snabb tillverkning av effektfulla vaccin möjlig, mot både infektioner och cancer. Men utmaningarna har varit flera.

En av de största svårigheterna är att molekylen så lätt bryts ned, både i och utanför kroppen. Det är först på senare år som man har utvecklat metoder som kan överbrygga problemet, bland annat genom att förbättra utformningen av de nanopartiklar som används både för att skydda mRNA:t och leverera det till celler.

Elin Esbjörner, docent i kemisk biologi på Chalmers, beskriver den nya tekniken.

Läs artikeln och se grafik här om hur mRNA-vaccin fungerar.

Foto: AP och TT
 

KI-professorn bakom Moderna: ”Viktigast är att förhindra covid-19”

Det unga bioteknikbolaget Moderna har lagt allt krut på ny teknik, är miljardvärderat men har hittills inte fått ut en enda godkänd produkt på marknaden. Ny Teknik har intervjuat två av Modernas grundare – varav den ena är professor på Karolinska Institutet.

I Cambridge, Massachusetts på den amerikanska östkusten ligger två av USA:s mest prestigefyllda universitet, Harvard och MIT. Här ligger också bioteknikbolaget som många under coronapandemin har satt sitt hopp till: Moderna Inc.

Moderna grundades 2010 och utvecklar läkemedel baserade på syntetisk mRNA (budbärar-RNA). Trots att tekniken innebär flera utmaningar och ännu inte lett fram till något godkänt läkemedel satsar Moderna alla sina kort på mRNA.

Läs intervjun här med medgrundarna Robert Langer, MIT-professor och Kenneth Chien, professor i kardiovaskulär forskning på Karolinska institutet.

 

Kan ett vaccin mot covid-19 även stoppa viruset sars-cov-2?

Ett vaccin mot sjukdomen covid-19 behöver inte skydda oss från att bli smittade av det nya coronaviruset. Faktum är att vi i nuläget inte riktigt vet hur det ligger till med den saken.

Bolag som har levererat resultat från sina storskaliga fas 3-försök av potentiella vaccin har fokuserat på hur bra dessa är på att ge ett skydd mot sjukdomen covid-19. Fokus har inte legat på hur bra vaccinen är på att förhindra oss från att smittas av sars-cov-2.

– Ambitionen med ett vaccin brukar vara att stoppa infektionen. Men det kan sluta med att det skyddar mot sjukdomen som infektionen orsakar, så du inte blir sjuk. Det innebär att du fortfarande kan få virus i kroppen och kanske vara smittsam, berättar Ali Mirazimi, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet.

Läs mer i artikeln här.

Foto: TT/ BYRMO CAROLINA/Aftonbladet
 

Efter narkolepsifallen: Tre faktorer talar för säkrare covidvaccin

Flera vaccinkandidater mot covid-19 kan bli godkända inom kort. Men många människor har Pandemrix-vaccinationen i färskt minne – och dess biverkan narkolepsi. Vilka lärdomar har dragits sedan dess?

Mellan oktober 2009 och april 2010 vaccinerades cirka 5,3 miljoner människor med Pandemrix i Sverige. Det motsvarade ungefär 60 procent av befolkningen.

Men under sommaren 2010 började det dyka upp rapporter om misstänkta fall av sömnsjukdomen narkolepsi hos barn och ungdomar efter vaccinationen. Liknande upptäckter gjordes i Finland.

Vad var det som hände? Och vilka faktorer talar för att de coronavaccin som nu utvecklas är säkrare? Läs artikeln här.

Linda Nohrstedt

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer