Byggblock av måndamm kan ge astronauter el och värme

2019-07-25 10:47  
Byggstenar gjorda av material från jorden som ska efterlikna månens regolit. Tanken är att lagra värme i stenarna. Foto: ESA/Azimut Space

ESA vill använda ”tegelstenar” gjorda av månens regolit för att lagra solenergi på den framtida basen. Värmen kan sedan omvandlas till el.

Det damm som täcker den översta decimetern på månytan utgörs av regolit. Det finns redan teknik utvecklad för att skapa 3d-utskrivna verktyg och reservdelar av materialet. Man kan dessutom utvinna vatten och syre ur regoliten – och den europeiska rymdmyndigheten tittar nu på om de råvarorna i sin tur går att omvandla till raketbränsle, för expeditioner längre ut i solsystemet.

Det senaste användningsområdet handlar dock om att skapa ”tegelstenar” av regoliten – för måndammet har nämligen en väldigt god energilagringsförmåga. ESA har genomfört en studie där man har tittat på hur byggblocken skulle kunna användas för att dels lagra värme, men även ge el till astronauter, månbilar och landare.

Två veckors mörker

Tanken är att kunna hamstra det intensiva dagsljuset via solpaneler för användning under de cirka två veckors mörker som råder nattetid. Uppdraget att skapa tegelstenen gick till Azimut Space. Problemet var att de inte hade tillgång till regolit, så bolaget fick nöja sig med att skapa en så exakt kopia som var möjligt.

– Astronauterna tog med sig små mängder månsten hem, vilket innebar att vi kunde skapa en väldigt lik bluff-regolit här på jorden. I den här studien använde vi jordsten med egenskaper som är jämförbara med månsten – och krossade den till ett pulver tills partiklarna matchade storleken hos månens regolit, säger Aidan Cowley vid ESA:s Human Spaceflight and Robotic Exploration Directorate i ett uttalande.

Värmemotor ger el

Efter att ha skapat en sten av pulvret tillsattes värme för att utvärdera lagringskapaciteten. Den kopplades också upp mot en värmemotor som omvandlade energin till elektricitet. Stenen var placerad i en miljö som efterliknade månens förhållanden, med extrema temperaturskillnader – från 127 grader varmt ned till 173 minusgrader – detta tillsammans med ett väldigt lågt tryck.

Fusk-regoliten presterade bra och nästa steg är att effektivisera processen samt skala upp den för att se om tegelstenarna eventuellt skulle kunna förse en månbas med all den energi som behövs.

– Det här är bara det första steget mot att skapa en innovativ och hållbar metod för värmelagring och elproduktion som skulle kunna göra det möjligt för oss att landa på månen, säger Luca Celotti på Azimut Space.

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt