Innovation

Blåmusslor stoppar rost

En miljövänlig ytbehandling som hindrar bilar från att rosta och gör plast lätt att lacka. Det vill svenska forskare skapa av blåmusslans klister

Publicerad

På labbet hos det lilla Göteborgsföretaget Biopolymer Products ligger en påse med fötter från blåmusslor. De är råvara för den miljövänliga ytbehandling som företaget just nu arbetar med.

Ur musslorna utvinner projektledaren Camilla Fant det limprotein som gör musslan till en hejare på att fästa vid allt från fartygsskrov till sten och trä.

Med proteinet som utgångspunkt vill forskningsföretaget skapa en vattenlöslig ytbehandling, som är perfekt att lacka på och skyddar mot korrosion.

Till sin hjälp har de forskare vid KTH i Stockholm och forskningsinstitutet Swerea-IVF.

- Industrin har börjat få miljöproblem med den förbehandlingsmetod inför lackering, zinkfosfatering, som används sedan 30 år tillbaka, säger Lars Österberg på Swerea-IVF i Göteborg.

Dessutom finns det plaster som bara går att lacka om de förbehandlats med dyra eller miljöbelastande metoder.

- I dag finns inga alternativ som klarar alla material och samtidigt ger korrosionsskydd.

Musslornas lim kan fästa på alla ytor, oavsett om det handlar om teflon, vax, metall, trä eller glas. Det är en egenskap som skulle komma väl till pass inom bilindustrin där strävan efter låg vikt gör att detaljer i plast och kompositmaterial blandas med material som aluminium och olika typer av stål. I dag lackeras de separat.

- Med den här metoden skulle de kunna lackeras i ett och samma steg, säger Lars Österberg.

En bonus är att ytbehandlingen också kan skydda mot rost. Om det fungerar lika bra på alla material ska forskarna nu utreda. Det är en av de frågor som fem färska miljoner från Institutet för miljöstrategisk forskning, Mistra, ska användas till.

Forskarna arbetar nu med att gå från labbskala till att anpassa produkten till utrustning som används ute på företagen. Även tillverkningen av proteinet måste upp

i volym.

- Det är en flaskhals vi måste ta bort. Lyckas vi kommer det att behövas jättestora volymer, säger Camilla Fant.