Atomlasern belönas med Nobelpris

2001-10-09 14:56  
Två amerikaner och en tysk, alla boende i USA, delar på årets nobelpris i fysik. Eric Cornell, Wolfgang Ketterle och Carl Wieman är alla unga fysiker som nu prisas "för uppnående av Bose-Einsteinkondensation i förtunnade gaser av alkaliatomer, samt för tidiga fundamentala studier av kondensatens egenskaper".

De tre har lyckats åstadkomma detta märkliga fastillstånd hos atomer av rubidium och natrium. Ett Bose-Einsteinkondensat är ett tillstånd där materien har egenskaper som liknar ljuset från en laser; atomerna rör sig i takt med varandra som fotonerna i laserljuset.

Kondensatet beskrevs redan på 1920-talet, men först för några år sedan har forskarna kunnat framställa det. För att uppnå detta fasttillstånd måste atomerna kylas ner till alldeles ovanför den absoluta nollpunkten (20 nanokelvin). Metoderna, som gör det möjligt att nå nästan till noll kelvin, utvecklades på 1990-talet, och belönades med nobelpriset i fysik 1997.

När den tunna gasen av atomer kylts ned tillräckligt mycket rör de sig så långsamt att de "fryser" fast i varandra. Alla atomer i atomklumpen befinner sig i sitt lägsta energitillstånd och de beter sig som om de vore en enda stor atom. Atomerna är koherenta på samma sätt som laserns fotoner.

Bose-Einsteinkondensat kan exempelvis användas i en "atomlaser". En sådan atomlaser kan i första hand komma till bruk som interferometer i extremt känsliga gyron och accelerometrar. På längre sikt kan den hamna i ytterligt noggranna atomur. Och så småningom även i apparater för tillverkning av pyttesmå ting av nya material.

Anders Wallerius

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt