ABB bakom ett av årets största teknikgenombrott

2013-04-24 10:55  
Männen bakom det revolutionerande genombrottet: Lars Liljestrand, Jerker Roos, Magnus Backman, Per Skytt, Jürgen Häfner och Mikael Dahlgren i labbet på ABB:s forskningscentrum i Västerås Foto: Anders Forngren

Varje år listar amerikanska MIT årets hetaste teknikgenombrott. ABB-ingenjörer i Ludvika och Västerås ligger bakom ett av dem.

Listan över årets 10 viktigaste teknikgenombrott görs av MITs tekniktidning Technology Review.

På årets lista finns ABB:s nya brytare för högspänd likström med.

Redan när det offentliggjordes av ABB i november förra året tog ABB: s koncernchef till stora ord och kallade genombrottet: "Ett nytt historiskt kapitel i den elektrotekniska ingenjörskonsten".

Den nya brytaren öppnar för helt nya möjligheter att bygga effektiva kraftnät med hjälp av högspänd likström - HVDC. Jämfört med växelström har ett likströmsnät lägre förluster över stora avstånd och går att använda under vatten och under jord.

Problemet är att det hittills saknas en apparat för att koppla bort en del av ett HVDC-nät om det uppstår problem i nätet. Strömmen har helt enkelt inte gått att bryta tillräckligt snabbt - förrän nu.

Nyckelpersonerna bakom HVDC-brytaren är Jürgen Häfner, projektledare för HVDC-system i Ludvika och forskaren Lars Liljestrand vid ABB:s forskningscentrum i Västerås.

Drygt 100 ingenjörer främst i Sverige och Schweiz har jobbat intensivt i utvecklingsprojektet som varit ABB:s största under de senaste åren.

En prototyp till brytaren finns i Ludvika. Trots att den inte är i full skala tar den upp en yta på 200 kvadratmeter. Det handlar med andra ord om ett komplext system i en stor anläggning.

Här är de övriga nio innovationerna som finns med på årets lista från MIT:

1. Den människoliknande roboten Baxter som bland annat kan anta olika ansiktsuttryck och som ska kunna arbeta tillsammans med människor utan säkerhetsrisker.

2. Smarta klockor där det till exempel går att svara i telefon och läsa mail utan att behöva hala fram den smarta mobilen. Ett exempel på ett nytt företag som satsar på tekniken är Pebble.

3. Användning av stora mängder data från mobiltelefoner för att exempelvis spåra smitthärdar och varna personer som närmar sig ett smittdrabbat område med hjälp av sms-meddelanden. I Afrika används tekniken i kampen mot malaria. Karolinska Institutet använde data från mobiltelefoner för att kartlägga hur folk rörde sig under jordbävningen i Haiti 2010.

4. Supereffektiva solceller med en verkningsgrad på upp till 50 procent med hjälp av olika optiska filter. Utvecklingen leds av Harry Atwater vid amerikanska Caltech.

5. Artificiell intelligens - på riktigt. Flera företag med Google i spetsen satsar stort på det som i AI-kretsar kallas "Deep learning". Datakraften är i dag så stor att programvara kan efterlikna den mänskliga hjärnan och lära sig att till exempel känna igen föremål och översätta tal i realtid.

6. Sociala medier - utan integritetsrisk. Nya tjänster som appen Snapchat gör det möjligt att lägga ut bilder och filmer på nätet som sedan försvinner igen efter en viss tid som användaren själv bestämmer. På sätt ökar kontrollen över bilder som man vill dela med andra men inte vill ska ligga kvar någonstans på nätet.

7. Kartläggning av fostrets DNA. Flera företag i USA kan i dag göra DNA-tester av ofödda barn. DNA:t finns i mammans blod och innebär att test för till exempel Downs syndrom kan göras utan att ta fostervattensprov. Tekniken öppnar även för många andra slags tester av det ofödda barnet, något som redan väckt etisk debatt.

8. Friformsframställning för serieproduktion. Numera finns det billiga 3D-skrivare för hemmabruk.

I industrin har 3D-skrivare används under lång tid för att till exempel tillverka prototyper. Nu används de allt mer även för serietillverkning.

9. Forskare vid University of Southern California har utvecklat ett artificiellt minne i from av ett chip som kan lagra minnen på samma sätt som hjärnan.

Marie Alpman

Mer om: Forskning MIT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer