150-åringar och robotkirurger är inget konstigt i ”Dr Mounas” värld

2020-02-28 10:50  

”Doktor Mouna” ligger steget före. Morgondagens individbaserade sjukvård har hon redan gjort verklighet av. Vi borde alla lyssna på vad hon har att säga, skriver Ny Tekniks Peter Ottsjö.

Mouna Esmaeilzadeh var tre år gammal och svårt nedkyld. Hennes föräldrar kunde inte känna någon puls. Hon hade trillat i snön uppe i bergen på gränsen mellan Iran och Turkiet. På gränsen mellan liv och död.

37 år efter flykten från den iranska regimen vet många svenskar att det gick bra för Mouna. Hon blev läkare, neuroforskare, entreprenör och känd för allmänheten som ”doktor Mouna” via sin roll som gästexpert i TV4.

Trots – eller kanske tack vare – sina svåra start i livet utvecklade hon dessutom en alldeles obotlig optimism. Som du själv kan höra i ett nytt avsnitt av vår podcast Allt du behöver veta om ny teknik är Mouna Esmaeilzadeh till exempel inte ett dugg bekymrad över att jordens resurser inte ska räcka till.

Man kan himla med ögonen och tycka att det är naivt.

Det är dock inget jag tänker ägna mig åt. För jag tänker på den döende flickan i snön, på att hon senare skulle växa upp i Sverige och bli en av landets mest progressiva röster när det gäller framtidens sjukvård.

Och på tal om framtiden så är den, som författaren William Gibson en gång sa, ”redan här, bara inte jämnt fördelad”. Jag är inte den första, och knappast den sista, att använda det citatet. Det är bara det att Gibsons bevingade ord liksom ställer sig i vägen för en och kräver att upprepas när man ska skriva om vad Mouna Esmaeilzadeh redan hunnit med.

Hon startade en klinik 2009 – bara 29 år gammal – som arbetade efter devisen att det är lämpligare att förebygga sjukdomar än att bara behandla dem först när symtom uppstår. Hon struntade i ”det är så vi alltid gjort”-tänkandet hon serverats vid studierna på Karolinska och bestämde sig för att använda den senaste tekniken och vetenskapen för att bedriva en helt ny typ av sjukvård.

Det här är idéer som många beslutsfattare och inte minst läkare fortfarande knappt hört talas om, trots att den medicinska revolution vi står inför bara är en Google-sökning bort. Bara häromdagen kom nyheten att en privatperson nu kan göra en fullständig kartläggning av sin arvsmassa för bara 3 000 kronor. För mindre än 20 år sedan var den kostnaden omkring 30 miljarder kronor.

Och när man har kunskap om vilka gener man bär på kan man visserligen få en del otäcka besked, men å andra sidan är det förmodligen lämpligare att få dem för tidigt än för sent.

– Du besiktigar din bil. Varför skulle du inte besiktiga din kropp? Vi är vana vi att när vi går till doktorn och får ett cancerbesked så kan det vara ganska kört. Men fångar man det innan det blir problem så är det inte så allvarligt. Det är väldigt få sjukdomar där det är helt kört. Det lönar sig inte att stoppa huvudet i sanden, säger Mouna Esmaeilzadeh i podcastavsnittet.

Som hon noterar saknas en vårdstruktur, ett system, som gör att det paradigmskifte hon är ute efter dröjer. Bara välbeställda patienter som vet var de ska leta kan hitta morgondagens sjukvård redan idag. Den framtid som redan är här är alltså inte jämnt fördelad.

I avsnittet får vi också höra att människor snart kan bli 150 år gamla. Man ska inte hänga upp sig alltför mycket på den siffran. Mouna Esmaeilzadeh hade lika gärna kunnat dra till med 125 eller 200. Poängen är att vi kommer att leva längre, och att fler av åren i livet kommer att vara friska.

Mouna Esmaeilzadeh konstaterar att vi nu lär oss mer om ”åldrandets molekylära mekanismer”. För att vara en läkare som gärna talar om robotkirurger och 150-åringar överdriver hon med det citatet inte direkt de framsteg åldrandeforskningen gjort på senare år.

Faktum är att forskare numera är mer eller mindre eniga om en förklaringsmodell av varför vi åldras och vilka gemensamma egenskaper som de största ålderssjukdomarna har på cellulär nivå. Vetenskapen har också gjort upp med myten om att våra gener är detsamma som vårt öde.

Våra gener är visserligen den hårdkodade ritningen. Men vårt epigenom, som har i uppgift att tyda dessa genetiska instruktioner, kan påverkas av livsstil, tillskott och läkemedel. ”Generna”, som Mouna Esmaeilzadeh påpekar, ”är bara en pusselbit det stora hela.”

På lång sikt – om 20-30 år är Esmaeilzadehs prognos – är det inte osannolikt att det finns ett eller flera läkemedel som gör att vi förblir friska och vitala långt efter 100. På kort sikt – redan här och nu faktiskt – kan det vara värt att lägga namn som Metformin och senolytika på minnet.

Det första är en vanlig och billig diabetesmedicin som tycks minska risken för bland annat cancer och Alzheimers. Metformin används just nu i en ny stor studie som ska övertyga FDA, det amerikanska läkemedelsverket, om att klassa hög ålder som en sjukdom. Med en sådan klassning skulle Metformin kunna förskrivas till fler än bara de som har diabetes.

Det andra, senolytika, är namnet på en grupp läkemedel vars uppgift är att ta kål på så kallade senescenta celler. Det är tidigare friska celler som börjat inflammera vävnader i sin omgivning och som tros spela en nyckelroll för flera av de största ålderssjukdomarna. Det pågår redan kliniska studier på människor och tunga investerare flockas kring nystartade senolytikabolag.

Mouna Esmaeilzadehs utspel kan säkert för många uppfattas som djärva science fiction-hypoteser. Men, påminner hon, tekniken utvecklas exponentiellt. För att förstå hur den hela tiden ökar farten måste vi tvinga våra linjära hjärnor att inte tänka 1, 2, 3, 4, utan 1, 2, 4, 8. Just i det ögonblicket låter hon faktiskt precis som futuristen och uppfinnaren Ray Kurzweil, som sedan flera år har Google som arbetsgivare.

Det var förmodligen ytterst nära att vi aldrig fått möjligheten att lyssna till Mouna Esmaeilzadeh. Nu är det en chans alla borde ta.

 

Nyfiken på Ny Tekniks podcast? Prenumerera genom att följa länkarna nedan till den plattform du föredrar.

Podcast Apple-enheter

Spotify

Acast

Google Podcasts

Pocket Casts

Peter Ottsjö

Mer om: DNA bioteknik

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer