Studie: Bra dialog gjorde stor skillnad i ingenjörernas arbetsmiljö

2020-08-23 10:19  

Stress på jobbet kan minska med riskbedömning, förebyggande arbete och förtroliga samtal. Det visar en fyraårig studie på Volvo Construction Equipment.

Brister i den psykosociala arbetsmiljön kan leda till stress, utmattning och sömnproblem. Enligt Arbetsmiljöverket inträffar även årligen hundratals dödsfall som kan kopplas till stress på jobbet.

Forskaren Rachael Tripney Berglund, som även har jobbat som arbetsmiljöingenjör i många år, ser ett återkommande mönster.

– Jag har sett många personer bli utmattade och sjuka av jobbet, men först då agerar arbetsgivaren och drar igång rehab-insatser. Då är det ofta för sent. Det finns så mycket man kan göra för att förhindra att det går så långt, säger Rachael Tripney Berglund, doktorand vid Mälardalens högskola.

Studie på Volvo Construction Equipment

För att undersöka om företag med enkla förebyggande insatser kan förbättra den psykosociala arbetsmiljön startade hon och en forskarkollega en flerårig studie på några utvalda arbetsplatser. Ett av företagen var Volvo Construction Equipment i Eskilstuna där merparten av medarbetarna är ingenjörer.

I studien delades företagets många avdelningar in i två huvudgrupper, där den ena gruppen fick en kort utbildning för att kunna göra bra riskbedömningar och samtala om psykosociala risker. Den andra gruppen fick göra riskbedömningar, men utan utbildning.

I försöksgruppens utbildning deltog företagsledning, övriga chefer, HR, företagshälsovård och skyddsombud.

– Målet var att företaget själva skulle leda projektet. Chefer äger arbetsmiljöfrågorna och många gånger är de medvetna om hög arbetsbelastning, men vet inte alltid vad de ska göra åt det.

Resultat: Tydliga förbättringar i psykosocial arbetsmiljö

Ett problem som påverkade arbetssituationen var att linjechefernas medarbetare upplevde att rollerna var otydliga och att en osäkerhet fanns om gränser mot andra avdelningar.

– Då jobbade alla med detta samtidigt. Här var processen viktigast, inte att få ut ett papper i slutet. Medarbetare från andra avdelningar bjöds också in för att få en förståelse av hur man jobbade där. Det gjorde att man bröt ner barriärer och ökade förståelsen för varandras processer.

Cheferna förde också en aktiv dialog med enskilda medarbetare.

– De satt ner med sin personal en och en och då kunde man prata om hur det är både på jobbet och privat. Det är ingen stor sak, men gjorde sådan skillnad eftersom man bygger en tillit och folk vågar lyfta hur det är egentligen.

Resultatet av studien visade tydliga förbättringar i den psykosociala arbetsmiljön på den avdelning som aktivt och medvetet jobbade med riskbedömningar och ökad dialog med medarbetarna.

Efter sex månader hade exempelvis rollfördelningar och relationerna inom arbetsgrupperna blivit bättre. Medarbetare upplevde också ett ökat stöd från chefer och att förändringar hanterades på ett bättre sätt. Även effektiviteten ökade.

– Och det var inte bara att man upplevde det så. Det var en signifikant förbättring i jämförelse med kontrollgruppen där ingen skillnad sågs i arbetsmiljön. Från början var grupperna likvärdiga.

”Bra samtal är viktiga för kreativiteten”

Rachael Tripney Berglund menar att en lärdom från studien är att insatser för en bättre psykosocial arbetsmiljö inte behöver vara tidskrävande.

– Det man behöver göra är att flytta fokus från problem med individen till problem i arbetsmiljön. Man måste våga och börja ta tag i det här. Den här utbildningen tog inte så lång tid och man behöver inte ha specialister. Cheferna ägde frågan och behövde inte mycket stöd från exempelvis företagshälsovården.

Projektets ledare Thomas Backström, professor i innovationsteknik vid Mälardalens högskola, betonar att en stor del av den psykosociala arbetsmiljön handlar om relationer och gemensamma vanor, och att dessa skapas i samtal på arbetsplatsen.

– Bra samtal är också viktiga för kreativitet och möjligheten att genomföra förändringar. På så sätt blir bra psykosocial arbetsmiljö avgörande för innovation och verksamhetsutveckling, säger Tomas Backström.

Forskningsstudien är ännu inte publicerad.

Charlotte Delaryd

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Ledarskap