Störst i Sverige: Över 10 000 på Ericsson ägnar sig åt framtiden

2021-11-19 13:09  

Ericsson är störst i Sverige mätt i antal medarbetare som ägnar sig åt forskning och utveckling. ”Vi har väldigt bra momentum” säger forskningschefen.

Ericsson toppar Ny Tekniks FoU-liga 2021, med 10 600 FoU-medarbetare i Sverige och 30 000 globalt.

Läs mer: Lista: De här bolagen satsar mest på forskning och utveckling i Sverige

Läs mer: Volvochefen: En nyfiken ingenjör har lätt för att byta område 

Läs mer: Northvoltchef: ”Ingenjörerna får följa sin produkt – vilket många älskar”

Under förra året ökade Ericsson sina FoU-kostnader med nära en miljard kronor, till 39,7 miljarder. Det motsvarade 17 procent av den totala nettoomsättningen, på 232,4 miljarder kronor.

I Ny Tekniks kartläggning FoU-ligan brukar Ericsson ligga i topp med flest FoU-medarbetare. Jämfört med förra året har bolaget ökat stort. Årets siffra, som gäller för slutet av september 2021, landar på 10 600 svenska FoU-medarbetare.

Hur kommer det sig att er FoU-styrka har vuxit?

– Vi har väldigt bra momentum i vår portfölj med 5g, vi har lyckats ta marknadsandelar och då får vi arbeta med fler och fler kunder. Det tar lite extra utveckling för att göra specialanpassningar för kunder, det är väldigt positivt, säger Magnus Frodigh.

Läs mer: Glöm 5g – 6g blir starten för en helt ny värld

Ericsson har en tydlig skiljelinje mellan vad som är forskning och vad som är utveckling. Magnus Frodigh är global chef för forskningen på bolaget, men inte för utvecklingen. Varje affärsområde har sin egen utvecklingschef.

– Vi på forskningen gör det arbete som är långsiktigt. Vi försöker förstå hur vi kan bygga framtida funktioner och system i ett tidsperspektiv av max åtta till tio år framåt. Sedan när vi börjar produktutveckla lämnar vi över till utvecklingsavdelningarna, säger Magnus Frodigh.

Magnus Frodigh är forskningschef på Ericsson. Foto: Ericsson

Vad är det mest spännande som pågår på forskningssidan hos Ericsson just nu?

– Det som jag pratar absolut mest om nu är 6g-forskning som vi har initierat och som har pågått ett par år nu. Det blir bara större och större och kommer successivt att dominera. Vi tänker oss att vår nätinfrastruktur ska bli mer intelligent, få ökad kapacitet, minskade fördröjningar och bli mer energieffektiv, säger Magnus Frodigh.

Med hjälp av artificiell intelligens ser Ericsson framför sig att nätinfrastrukturen ska bli helt självlärande så att utrustningen själv anpassar sig till lokala förhållanden, kundbeteenden och trafik. Det blir också den största utmaningen framöver, enligt forskningschefen.

– Allt det som rör radio-gränssnitt innebär otroliga utmaningar men det är ett område som vi kan. Det blir större utmaningar med att bygga hela infrastrukturen självlärande. Det är den största revolutionen vi har framför oss, säger Magnus Frodigh.

Läs mer: Här är hemlighetsfulla satsningen Ericsson Silicon

På forskningssidan pågår också ansträngningar för att göra infrastrukturen mer robust och kunna motstå attacker. 

– För samhällskritiska funktioner måste infrastrukturen garanterat kunna vara uppe hela tiden, säger Magnus Frodigh.

Men kanske mest spännande är vad framtidens nätinfrastruktur kan användas till. Inom techbranschen har begreppet metaverse blivit extremt hett för att beskriva framtidens internet. Magnus Frodigh pratar om en framtid där tvådimensionella skärmar och mobiltelefoner har lämnats bakom oss, i stället använder vi vr- eller ar-glasögon för att se digitala mötesdeltagare eller tilläggsinformation direkt i synfältet.

Också fysisk kontakt tror han kommer att kunna förmedlas via nätet. Via en väst kan bäraren få en virtuell kram. Via ett konstgjort skinn som sätts på armen kan det kännas som om någon rör dig på armen när någon på avstånd rör på sin skärm.

– Det här kan man tycka är science fiction men det ligger stora investeringar bakom. Glasögonen vi ser i dag kommer att ge bättre och bättre upplevelser, säger Magnus Frodigh.

Ericsson kallar det här internet of senses – läs mer om det här ”Vi tror mycket på 3d-internet” och jätteguiden om 6g: Glöm 5g –  6g blir starten för en helt ny värld

Modell av 5g-stad hos Ericsson i Kista. Foto: Tobias Ohls

Ericsson siktar mot 6g

Många av de nya funktionerna tror Magnus Frodigh kommer att utvecklas och börja användas i 5g-nätet under de kommande åren.

– När sedan 6g kommer, kanske 2030, tror vi att det har uppstått ett gap mellan vad användaren vill göra och vad 5g kan erbjuda. Där vill vi passa in 6g så att vi kan möta de framtida behoven. Först kommer man att uppleva den virtuella världen som hackig, sedan kommer den successivt att bli mer verklig och kraven kommer att öka, säger han. 

Ericsson räknar med att fortsatt behöva rekrytera till FoU-området. Enligt forskningschefen behövs kompetens både inom programvara och hårdvara.

– Vi har börjat vår ai-resa, där kommer vi att behöva fler. Jag hoppas att många av de ingenjörer som kommer ut har både radio- och ai-kunskap. Man behöver kombinationen av de här två för att vara riktigt effektiv. Har man den ena kompetensen försöker vi lära våra anställda den andra.

Läs mer: Ericsson igång med hajpade 5g-tekniken network slicing

Det ligger i forskningschefens jobb att vara visionär. Men mycket av Ericssons framtidsidéer kommer också från medarbetare, forskare och andra företag.

– Väldigt mycket av det som är riktigt visionärt har många andra industrier kommit fram till och vi kommer med möjliggörande teknik. Det var inte så när vi gjorde 4g att vi hade koll på vad det skulle användas till, vi hade inte Netflix eller Facebook i tanken. Det är det som är så fantastiskt, vi möjliggör alla andras visioner, säger Magnus Frodigh.

6g – nästa generations mobilnät

Det finns ännu ingen standard för 6g, nästa generations mobila kommunikationsnät. 

Förväntningarna handlar om att överföringshastigheten ska bli betydligt snabbare än i 5g. 

I januari 2021 startade EU-projektet Hexa-X med syftet att lägga grunden för en global standard för 6g. Där deltar bland annat Chalmers och Ericsson.

6g kräver att ett nytt radiospektrum tas i bruk. För att uppnå överföringstakter i skalan terabit per sekund och svarstider ner mot 0,1 millisekund måste signalerna sändas i frekvensband som närmar sig teraherz-området. Det ger mycket hög bandbredd men också mycket kort räckvidd för radiosignalerna. Därmed behövs nya typer av antenner, små och många som bara används när de verkligen behövs.

Linda Nohrstedt

Mer om: FoU-ligan FoU

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Ledarskap