Stöd från chef och kollegor viktigt för medarbetare i kris och sorg

2020-12-13 07:00  
Mattias Klawitter som är psykolog, organisationskonsult och samordnare för krisstöd på Falck Healthcare. Foto: Jezzica Sunmo

Den pågående pandemin är en unik kris som påverkar både privatliv och arbetsmiljö. I spåren kan oro och ångest följa, men också sorg efter dödsfall i covid-19. Här betyder stöd från chefer och kollegor mycket för medarbetare som mår dåligt, enligt psykologen Mattias Klawitter.

Coronapandemin har ökat behovet av krisstöd på arbetsplatser inom alla samhällsområden, däribland teknikbranschen. Det berättar Mattias Klawitter som är psykolog, organisationskonsult och samordnare för krisstöd på Falck Healthcare.

− Vi har nu ett antal ärenden där chefer ringer och vill att vi ska stötta medarbetare som har ångest och oro kring covid-19. Det kan vara hämmande för att kunna genomföra arbetsuppgifter eller att man som individ mår dåligt, säger han.

Samtalen med medarbetare som nu får krisstöd handlar i många fall om oro för smittorisker på arbetsplatsen eller i samband med transporter till och från jobbet.

− Det är ibland svåra frågeställningar där den egna oron går i direkt konflikt med ansvar och plikt mot jobbet. Det blir en inre konflikt när jobbet förväntas göras samtidigt som man då utsätter sig för risker man inte behövt tänka på tidigare, och här kan stöd behövas.

Läs mer: När livet jäklas – så får du jobbdagen att flyta på

Men samtal kommer också från medarbetare som jobbar hemifrån. Här handlar problemen främst om frustration över distansarbetet och social isolering som över tid blivit allt mer svårhanterligt.

− Som individer har vi ofta förmåga att kunna förhålla oss till en sådan här situation en kortare period, men när den drar ut över tid kan det bli svårt för medarbetare att motivera sig, uppbåda energi och hålla en struktur. Det kan då bidra till känslor av nedstämdhet som påverkar hela vardagen. Allt blir grått och för en del vi pratar med är det här en ny känsla.

”Drabbar många nu”

Det framgår också att många har svårt att balansera jobb och fritid − en problematik som vanligtvis kännetecknar personer med utmattningssyndrom.

− Vi ser att den typen av problematik drabbar många nu. Man jobbar nonstop utan naturliga pauser och gränsdragningen till privatlivet upprätthålls inte på ett bra sätt. Vi har inte statistik på det ännu, men man kan förvänta sig att antalet utbrända kommer att öka.

I jämförelse med akuta kriser och katastrofer som kan påverka arbetsplatser är den utdragna coronakrisen unik. Det sker visserligen en gradvis anpassning till situationen, men vägen till ett normalläge är nu längre.

− Det här kan framkalla känslor av vanmakt, nedstämdhet och stress. Det man landar i är en arbetsmiljöproblematik som är väldigt allvarlig.

Läs mer: Fem vanliga misstag som kan kosta dig drömjobbet

Situationen ställer stora krav på chefernas förmåga att fånga upp medarbetare som är i riskzonen, menar Mattias Klawitter.

− Chefer har alltid ett arbetsmiljöansvar, men det ansvaret är nu mer utmanande. När naturliga mötesplatser inte finns behöver chefer vara mer lyhörda och väldigt aktivt kontakta individer och fråga hur de mår, och inte bara gå på hur de är på Teamsmöten. Cheferna måste ha mer uppföljningar och avstämningar.

Mattias Klawitter lyfter också fram att chefer och arbetsledare har stor betydelse för medarbetares möjligheter att gå vidare efter kriser, något som även forskning har visat.

− Det kan handla om små saker men som uppfattas som empatiska handlingar, som att visa engagemang och se personen. Ett bra stöd från chefer har också långsiktiga effekter för motivation och lojalitet.

Hantera en svår situation

Det aktuella krisstödet till företag handlar nu också om att hantera den svåra situation som uppstår när anhöriga till medarbetare, men även kollegor, går bort efter att ha insjuknat i covid-19.

− För oss i kristeamet har det nu tyvärr blivit en vanligare krishändelse att aktiva medarbetare avlider i covid-19 och det blir i sig en svår chock för en arbetsplats. Tidigare har plötsliga och oväntade dödsfall varit ganska ovanligt i svenskt arbetsliv och nu drabbas också yngre åldersgrupper.

Företag har ofta rutiner och checklistor för att chefer ska kunna hantera dödsfall på arbetsplatsen eller i privatlivet. Men för medarbetare kan det vara svårt att stötta en kollega i sorg eftersom det ofta finns en rädsla att göra fel.

− Det är förståeligt att sorg väcker mycket osäkerhet. Men som kollega är det viktigt att vara en medmänniska, man behöver inte vara psykolog. Det räcker ofta att visa att man finns där och är tillgänglig för samtal. Stöd från en kollega kan ha en enorm betydelse för den som är drabbad, säger Mattias Klawitter.

Fakta: Coronapandemin − en unik kris

Enligt Mattias Klawitter uppfyller pandemin definitionsmässigt kriterier för en samhällskatastrof eftersom den slår över organisatoriska gränser. Men eftersom situationen pågått under lång tid skiljer den sig från andra katastrofhändelser och akuta kriser som kännetecknas av ett plötsligt chocktillstånd som sedan ganska snabbt övergår till ett normalläge. Pandemin kan istället sägas ha övergått till ett ”exceptionellt normalläge” och eftersom vi anpassar oss till situationen, eller hankar oss fram, uppfyller den inte längre formella kriterier för en katastrof, även om vissa samhällssektorer är under mycket stor belastning. Längden och omfattningen kan dock framkalla känslor av kris med vanmakt, oro, nedstämdhet och stress − något som kan föranleda professionellt krisstöd.

Så kan du stötta en kollega i sorg

  • Företag har ofta handlingsplaner för att kunna hantera dödsfall och sorg. Det kan exempelvis vara rutiner för minnestunder, kondoleansböcker eller hur information om dödsfall och begravning ska ske till kollegor. Även vid privata kriser, exempelvis om en familjemedlem avlider, har chefer ett stort ansvar för att stötta medarbetare i sorg.
  • Som kollega till en medarbetare i sorg kan det vara bra att sätta sig in i att sorgeprocessen är individuell och kan se ut på olika sätt. Sorgen kan även variera dag för dag, vilket påverkar reaktionerna. Det är därför viktigt att vara lyhörd i sitt stöd, visa att man finns tillgänglig och samtidigt respektera kollegans integritet. Att undvika kontakt kan upplevas som mycket smärtsamt.
  • Många har en föreställning om att man måste säga kloka saker till personer i sorg, men du behöver inte vara en specialist. Det räcker att vara en medmänniska, visa omtanke och erbjuda olika former av stöd. Det kan handla om att höra av sig och säga ”jag finns här om du vill prata” eller erbjuda avlastning med arbetsuppgifter. Praktiskt stöd är ofta även ett känslomässigt stöd, enligt Mattias Klawitter.

Charlotte Delaryd

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Ledarskap