Sara Färlin Tynelius lämnade ingenjörsbanan – blev del av mikromejeritrenden

2018-02-26 08:11  

Yoghurten är gjord på spenvarm ekomjölk från en gård tio minuter bort, smaksatt med rosenkvitten, havtorn och andra bär från regionen. Sara Färlin Tynelius lämnade ingenjörsbanan och blev en del av mikromejeritrenden.

– Man är skyldig sig själv att testa.

Hon och maken Gustaf, som också är ingenjör, vågade ta steget när de noterade hur yoghurt seglade upp som alternativ till kakor på kaféerna i Köpenhamn där de bodde då. Men yoghurt utan tillsatser var svår att hitta – de tyckte sig se en lucka på marknaden och det visade sig att de hade rätt. Nu är Sara vd för ett mikromejeri utanför Sjöbo i Skåne. Gustaf hjälper till, men har kvar sitt ingenjörsjobb.

– Vi ville ge oss själva chansen att förverkliga det, säger Sara Färlin Tynelius.

Antalet småmejerier har ökat i Sverige de senaste två, tre åren, konstaterar Lennart Holmström, marknadsanalytiker på LRF Mjölk.

– Det tror jag att man kan koppla till att vi har haft en svag mejerimarknad under framför allt 2015 och 2016 med väldigt låga mjölkpriser till mjölkbönderna. Då är min känsla att det är fler och fler mjölkbönder som ser på alternativa möjligheter att få bättre betalt för mjölken, säger han.

Färlin Tynelius: ”Får jobba långt in på nätterna”

Men fortfarande är mikromejerierna en droppe i det stora mjölkhavet. Enligt Lennart Holmströms beräkningar svarar de för ungefär en procent av den totala mjölkproduktionen i landet.

– Pastören är mejeriets hjärta, säger Sara Färlin Tynelius när hon visar runt i det pyttelilla mejeriet, iklädd hårnät och med elva månader gamla dottern Ingrid i en bärsele på magen under skyddsrocken.

Läs mer: Så har ingenjörernas löner ökat

I morse hämtade paret 100 liter dagsfärsk mjölk på en ekogård i närheten. Nu har den hettats upp i pastören och letts vidare via rör i taket till rummet bredvid, där mjölken får en tillsats av yoghurtkultur och sedan pytsas ut i kartongbägare, innan Gustaf rullar in dem i ett skåp. Där får de först stå i 45 graders värme, för att sedan långsamt kylas ner under natten.

– När vi har stora leveranser så får vi jobba långt in på nätterna, säger Sara Färlin Tynelius.

Men det är mycket som väger upp, tycker hon: Responsen från alla kunder och inte minst känslan av att göra något bra.

– Vi vill hjälpa dem som vill köpa bättre grejer och bidra till att folk får upp ögonen för svenska syrade produkter.

På ett annat mikromejeri, tre mil norr om Borgholm på Öland, är det 300 getter som står för råvaran. På Goat Hagelstad Gårdsmejeri omvandlas getmjölken till ost, yoghurt, creme fraiche, grädde och smör. Till våren lanseras nästa produkt – getglass.

– Det går bra, ja faktiskt bättre och bättre för varje dag, säger mejeriets manager Berit Larsson.

Det finns mycket som talar för getmjölken just nu, konstaterar hon. Många invandrare kommer från länder där getmjölk är en vanlig råvara. Att laktosintoleranta kan äta getprodukter är en annan framgångsfaktor och dessutom har många som tidigare haft fördomar mot getmjölk börjat ändra inställning.

Är mikromejeribranschen något du skulle vilja rekommendera andra?

– Det är en ganska lång väg att gå och man måste ha ett brinnande intresse. Och så kostar det lite också, säger Berit Larsson.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Ledarskap